Tveksam metod till internationell marknad
Sensodetects metod för att diagnostisera schizofreni och ADHD har nu fått CE-märkning och kan börja säljas internationellt. Men metodens säkerhet är ifrågasatt: - Man kan inte förlita sig på metoden för att ställa diagnos, säger Lena Flyckt, psykiater vid SLL.
- Vår produkt ger ett fysiologiskt objektivt beslutsstöd som kan jämföras med ett laboratorietest, säger Sensodetects vd Johan Källstrand.
Produkten SD-Bera har funnits på marknaden i drygt två år och används idag på flera svenska kliniker för att diagnostisera schizofreni och ADHD. Nu har den också fått CE-märkning, vilket öppnar för internationell försäljning.
- CE-märkningen är en milstolpe i bolagets historia och möjliggör försäljning i hela Europa, säger Johan Källstrand.
Lena Flyckt är psykiater på Stockholms läns landsting och är en av dem som har utvärderat de vetenskapliga artiklarna kring metoden. Hon är tveksam till det riktiga i att marknadsföra metoden som ett diagnostiskt verktyg för schizofreni och menar att det finns metodologiska problem i forskningen bakom produkten.
- Det är ett intressant fynd och ett viktigt och hett spår att följa upp, men det är just som ett spår det ska ses. Först när det är ordentligt undersökt kan man göra affärer av det, säger hon.
Även andra psykiaktriker är tveksamma till produktens vetenskapliga grund, erfar Biotech Sweden.
Lena Flyckt menar att diagnosen schizofreni är väldigt heterogen, med många gener som bidrar.
- Det är svårt att tänka sig att det är samma sjukdom i alla de fallen. Diagnosen Sensodetect ställer överlappar antagligen inte helt med diagnosen schizofreni, utan beskriver snarare en mer homogen undergrupp av sjukdomen, säger hon.
Hon tycker dock att det borde undersökas närmare vad det är de diagnostiserar.
- Kan det vara så att samma mönster finns hos andra med exempelvis bipolära tillstånd? Den här forskningen borde föregå att man säger att metoden är diagnostisk för schizofreni, säger hon.
En patient som ska testas med metoden får sitta med hörlurar och elektroder i pannan och bakom öronen i 40 minuter, medan 15 000 olika ljud spelas upp. Personens hjärnaktivitet jämförs sedan med bolagets databas, där aktivitetsmönster finns sparade för bland annat diagnoserna ADHD och schizofreni.
- För de diagnoserna har vi identifierat specifika mönster och vi har all anledning att tro att vi kan hitta nya specifika mönster för andra sjukdomar, säger Johan Källstrand.