Högst lön i svensk biotech
Stora summor ur ett Svenssonperspektiv, medelmåttiga rent statistiskt. Så ser inkomsterna ut för life science-branschens börs-vd:ar.
– Jag tycker att man kan se av statistiken att vd-inkomsterna varierar med omsättningen i företagen. Lönerna är höga men inte hisnande, säger Kjell Frykhammar, som arbetar med arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor på Svenskt Näringsliv.
Han får medhåll av Magnus Ling, vd för arbetsgivarorganisationen Industri- och Kemigruppen.
– De tjänar inte dåligt, men ersättningarna är betydligt högre inom bioteknikbranschen i till exempel USA. I jämförelse är Sverige modest, säger han.
Modesta är biotech-vd:arnas inkomster också i jämförelse med kollegorna inom till exempel IT- och telekombranschen. Enligt en kartläggning som IT24 gjort tjänade till exempel Tele2:s före detta vd Lars-Johan Jarnheimer, som toppar listan över branschens bäst betalda, lite drygt 25,5 miljoner kronor 2008.
Men så är Tele2 också ett betydligt större bolag. En aning rättvisare är att se till ersättningar i börsbolagen som helhet. I undersökningen ”Ersättning till vd:ar i svenska börsföretag”, gjord av Hewitt Associates, verkar bioteknikbranschen stå sig ganska bra. Den genomsnittliga lönen för börsbolagens vd:ar var 2,5 miljoner kronor 2008. I bolagen inom hälsovårdssektorn, där life science och bioteknik räknas in, låg siffran på 2,3 miljoner kronor – alltså marginellt under medel.
Bakom medeltalen döljer sig dock en stor spridning. På vår tio-i-topplista skiljer det ungefär 4,5 miljoner mellan den högsta och lägsta vd-inkomsten.
– Det beror ju på att det är så olika storlekar på företagen. Generellt är bolagen ganska små inom biotech, säger Magnus Ling.
Svenskt Näringsliv har nyligen gett ut en rapport där man går igenom vd-lönerna bland sina medlemsföretag. Också där syns en enorm spridning.
– Det tycker jag återspeglar att vi i Sverige har ett antal mycket stora och globalt verksamma koncerner, vars ersättningar till vd inte enbart bestäms av svenska förhållanden, säger Kjell Frykhammar.
Magnus Ling instämmer.
– Det är klart att Biovitrums Martin Nicklasson sticker ut bland bioteknikbolagen, men han kommer ju tidigare från Astrazeneca, och det visar ju bara att vill man ha duktiga personer så får man betala.
Men vad är egentligen en bra lön? Elisabet Engdahl Linder är chefombudsman på fackförbundet Naturvetarna och är med och ger råd till vd:ar som ska förhandla fram ersättning. Enligt henne är den fasta lönen bara en del i helhetspaketet.
– Det är väldigt viktigt att en vd har bra avtal, för den som inte har det blir osäker och har svårt att agera på ett bra sätt. Så rent allmänt tittar vi på situationen för vd:n – möjligheterna för denne att göra ett bra jobb, säger hon.
I det ”paket” som hon talar om, ingår bland annat fast lön, rörlig ersättning kopplad till prestation, incitamentsprogram, pensions-
lösningar, eventuellt delägarskap och överenskommelser som gäller för den som inte längre får jobba kvar.
– Är man vd gäller inte LAS, så då är det viktigt att veta vad som händer om man får gå. Jag har sett väldigt dåliga avtal där man inte alls har reglerat vad som gäller om man får sparken, eller där det över huvudtaget inte funnits någon rörlig lönedel som incitament, säger Elisabet Engdahl Linder.
Hon säger att den fasta lönen är viktig ur ett rekryteringsperspektiv, men att den inte nödvändigtvis hamnar överst på prioriteringslistan när det är dags att förhandla.
– Det är klart att den är viktig, men de andra delarna av avtalet är väl så viktiga.
I siffrorna från Skatteverket, som Biotech Sweden har tagit fram, syns inte hur stor del av vd-inkomsterna som kommer från rörlig respektive fast lön. Men i Hewitt Associates kartläggning framgår att ju större omsättning i bolaget – desto större andel rörlig ersättning. Det är också tydligt att vd:arnas fasta löner rent generellt har frusit sedan finanskrisen kopplade greppet om världen, medan de rörliga ersättningarna har sjunkit.
– På så sätt tycker jag att man kan säga att de rörliga ersättningarna fungerar, säger svenskt Näringslivs Kjell Frykhammar.
Huruvida vd:arnas löner verkligen är kopplade till hur det går för bolaget, är annars en ständig källa till debatt och upprörda känslor i kristider. En annan het potatis är frågan om det är rimligt att ta hänsyn till vd-löner på den internationella arenan, när man sätter lönen i Sverige. Flyr vd:arna Sverige om de inte får en massa miljoner? Nja, verkar svaret bli.
– Att duktiga personer flyttar utomlands kan vara ett problem i den här branschen, men främst för att det kan vara lättare att få riskkapital och skaffa sig en position i till exempel Kalifornien eller Schweiz, säger Magnus Ling.
– Jämfört med till exempel ett företag som Volvo är det ofta små bolag med kunskapen samlad hos en liten klick människor. Det är betydligt lättare för dem att flytta än för den som har en stor fabrik.
Det är något som Mats Berggren, vd på branschorganisationen Swedenbio, håller med om.
– Där måste Sverige kunna erbjuda konkurrenskraftiga förutsättningar. Generellt är Sverige attraktivt att jobba i men det finns saker som kan förbättras, som expertbeskattningen.
Mats Berggren syftar på den regel som säger att en expert som flyttar till Sverige från ett annat land får lägre skatt de första åren. Sådana system finns i de flesta länder.
– Men det är omständligt för bolagen och det är mest större företag som använder sig av det. Om man kunde ge även små och medelstora företag den möjligheten skulle det underlätta för det internationella utbytet, säger han.
Egentligen borde vi inte fokusera på hur vi ska undvika att tappa kompetens, anser Mats Berggren.
– Snarare handlar det om att vi också ska kunna attrahera kompetens utifrån.
Branschens 25-i-topp Företag Vd Årsinkomst Biovitrum Martin Nicklasson 6 087 400 Biotage Torben Jörgensen 4 199 800 Meda Anders Lönner 3 607 900 Biophausia Claes Thulin 3 085 300 Aerocrine Paul de Potocki 3 022 800 Active Biotech Tomas Leandersson 2 847 600 Vitrolife Magnus Nilsson 2 725 000 Karo Bio Per Wallström 2 614 700 Bioinvent Svein Mathisen 1 821 900 Diamyd Medical Elisabeth Lindner 1 662 800 Probi Michael Oredsson 1 625 800 Cellavision Yvonne Mårtensson 1 510 600 Biogaia Peter Rothschild 1 402 800 Bringwell David Rönnberg 1 400 000 Artimplant Hans Rosén 1 393 000 Eurocine Vaccines Hans Arwidsson 1 273 000 Glycorex Kurt Nilsson 1 159 100 Biolin Scientific Fredrik Lindgren 849 000 Oasmia Pharma Joulian Aleskov 583 000 Astrazeneca David Brennan 457 000 ej folkbokf i Sv Q-Med Bengt Ågerup ej folkbokförd i Sv Medivir Roland Long ej folkbokförd i Sv Orexo Torbjörn Bjerke ej folkbokförd i Sv Epicept Jack V. Talley ej folkbokförd i Sv Oxigene Peter Langecker ej folkbokförd i Sv
