Uppfinningsrik medicinteknik
Clinical Innovation Fellowships ska skapa ny kompetens för att arbeta på klinikerna och medtech-industrins villkor.
Den svenska medtech-industrin omsätter 67 miljarder årligen och efterfrågan på kompetens från både utveckling och vård växer.
– Verkligheten på en klinik är komplext uppbyggd och fellows-kandidaterna får här kunskaper som kan användas i bland annat medtechbranschen. De kommer att lära sig hur den kliniska personalen tänker, vad en ny maskin innebär för en klinik och hur organisatoriska förändringar tas emot, säger Erik Pineiro, en av föreståndarna för satsningen.
När Erik Pineiro forskade på Stanford University fick han nys om ett program som för samman kliniska behov med medicinteknisk forskning och utveckling. Programmet heter Biodesign Fellowship och utvecklar ett nätverk för att skapa innovationer i vården. Erik Pineiro blev inspirerad och när han fick en tjänst på centrum för teknologi i medicin och hälsa, CTMH, förde han idén vidare.
– Idén fick gensvar direkt. Det var inte alls så komplicerat som det brukar vara att hitta finansiärer, säger Erik Pineiro.
Nu har en satsning från Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms läns landsting anammat idén och anpassat den efter svenska förutsättningar.
Till skillnad från Stanfordmodellen har de breddat området från en strikt medicinteknisk inriktning till att samarbeta mer med sjukhus och kliniker för att förbättra vården.
Den 15 mars var sista ansökningsdagen för att få en plats i den första kullen i Sverige. Hela 133 personer hade anmält intresse då ansökningstiden gick ut.
– Det finns ett starkt sug kring den här typen av arbete. De som söker är särskilt intresserade av den kliniska fasen i satsningen, säger Erik Pineiro.
Sex personer kommer att väljas ut och delas upp i två team. Varje team ska bestå av personer med antingen teknisk, klinisk eller organisatorisk bakgrund. Teamen kommer att gå igenom tre faser.
Första fasen kallas för intensiven och går igenom hur vården är organiserad både i och utanför Sverige och hur medtech-branschen fungerar. De får också lära sig hur vården kan dra nytta av lean-begreppet, en filosofi om hur man hanterar resurser efter principen mer värde för mindre arbete.
I den andra fasen , den kliniska fasen, stationeras teamen ut på två olika kliniker under två månader. Det ena teamet kommer att vara på akutkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och det andra på Gastro Centrum Kirurgi, under samma tak. Under perioden på kliniken gör teamet endast observationer, de hamnar aldrig i ett vårdgivande läge. Alla behov, förbättringsmöjligheter och problem som teamet ser på kliniken antecknas.
–Efter periodens slut kan teamen ha kammat ihop upp mot 100 sådana utvecklingsmöjligheter från högt till lågt. Det kan handla om allt från hur kliniken styrs, till att ändra rutiner eller se behov av material, säger Erik Piniero.
I den tredje fasen, innovationsfasen, rangordnar de listan på behov enligt deras ekonomiska och kliniska potential. Samtidigt börjar de söka efter alternativa lösningar i kontakt med innovativa företag och forskare. Problemlistan analyseras och de problem som inte har utvecklingspotential rensas bort. Till slut väljer teamen två problem som de föreslår varsin lösning på.
Det ena problemet löses med en projektplan för kliniken de varit på, det andra med en affärsplan som presenteras för potentiella investerare. Vid det senare visar de även upp marknadsbehovet, potentiella konkurrenter och en eventuell prototyp. Den sista fasen pågår i lite drygt fem månader.