Ytterligare ett stort bakslag för Alzheimerspreparat
Trots alla misslyckanden är intresset mycket stort att hitta ett läkemedel som inte bara lindrar symtomen.
Patienter med Alzheimers sjukdom ackumulerar så kallade beta-amyloida plack mellan nervcellerna i hjärnan. Beta-amyloid är en del av ett transmembrant protein som heter amyloid precursor protein, APP. APP klyvs med tre olika enzymer, alfa-sekretas, beta-sekretas och gamma-sekretas. De två senare ger upphov till fritt beta-amyloiod som kan bilda aggregat och när aggregaten blivit tillräckligt stora bildas slutligen en kompakt inlagring, vilket kallas plack. Eli Lillys semagacestat hämmar aktiviteten hos gamma-sekretas och på så sätt produktionen av beta-amyloid.
Bolaget har ytterligare en substans mot Alzheimers som nyligen gick in i klinisk fas III, solanezumab. Denna antikropp binder till lösligt beta-amyloid i blodet på liknande sätt som Pfizers bapineuzumab som också har kommit längre med sin fas III-studie.
De graverande studieresultaten med semagacestat gör att andra gamma-sekretashämmare under utveckling sannolikt lever farligt just nu. Två exempel på sådana är Bristol Myers Squibbs BMS708163 och Humanetics NIC5-15 som båda befinner sig i klinisk fas II.
Det har gått åtta år sedan ett nytt Alzheimersläkemedel kom till marknaden, då var det memantin. Sedan dess har ungefär 20 produkter misslyckats i klinisk fas III, vilket visar på den enorma svårigheten att ta fram nya läkemedel inom detta område. Trots alla misslyckanden är intresset mycket stort att hitta ett läkemedel som inte bara lindrar symtomen utan något som kan bromsa sjukdomsutvecklingen. Marknaden för ett sådant läkemedel kan vara mer än tio miljarder dollar.
Bioarctic Neuroscience är ett svenskt bolag som inte låter sig skrämmas av de historiskt dåliga oddsen. Den 2 september meddelade bolaget att man tillsammans med partnern Eisai har startat en klinisk fas I studie inom Alzheimers. Bolagen har tagit fram en antikropp som selektivt binder till beta-amyloida protofibriller, ett aggregat i processen fram till bildandet av plack. Bioarctics hypotes är att protofibrillerna startar och driver på den neurodegenerativa processen och att de är skadligare än själva placken. De lär få en bra fingervisning redan efter fas I-studien eftersom den görs på fler än 80 patienter, inte friska frivilliga. Även om studien är designad som en säkerhetsstudie kommer bolagen med stor sannolikhet att söka efter de första tecknen på effekt i människa.
