Ågerups nya affär
Bengt Ågerup slutade som vd för Q-Med 1 september. Nu ska han utveckla Q-Meds teknologier för att distribuera botox och biologiska läkemedel. - Att skapa bärare till proteiner är en homerun, säger Bengt Ågerup.
Hyaluronsyran är en polysackarid som finns i kroppens alla organ. Den hade länge varit eftertraktad av forskare inom estetisk bioteknik men ingen hade riktigt lyckats att förlänga livslängden på detta normalt snabbt nedbrytbara kroppsegna ämne som ständigt måste nybildas.
Nashateknologin bygger på en gel som lägger sig som en ”pöl” i det område som man vill behandla. Det är denna teknik som ligger bakom Q-meds framgångar till dags datum.
Men nu är det dags för nästa steg.
Q-Med har lämnat in flera patentansökningar kring en uppgraderad version av teknologin. Här är distributionen av hyaluronsyra i både mängd och tid långt mer precis än den tidigare tekniken. Bengt Ågerup är av förklarliga skäl förtegen om detaljerna men berättar att man använt en helt annan metod för att uppnå dessa mer precisa egenskaper hos hyaluronsyran. Uppfinningen öppnar för två typer av möjligheter: Att distribuera toxiner, som används inom exempelvis botoxbehandlingar, så att de fungerar längre och mer precist men även Q-Meds nuvarande estetiska produkter kan på så sätt få längre verkan. De största marknadsmöjligheterna ligger emellertid inom nya sätt att distribuera proteinbaserade läkemedel lokalt. På grund av att praktiskt taget alla proteiner bryts ned i tarmen och därmed lite eller inget av proteinläkemedlen kan tas upp av kroppen måste denna typ av läkemedel injiceras. Till exempel toxiner, angiogeneshämmare och cytostatika lämpar sig väl för lokal distribution i kroppen.
Tillsammans med tidigare forskare på Q-Med har bolaget hittat en metod för att binda Nashagelen till proteiner. Gelen som injiceras måste vara steril. Bengt Ågerup och hans team har hittat en teknik för att tillsätta och binda sterilfiltrerat protein. Teknologin gör helt enkelt så att proteinerna följer med i hyaluronsyrans precisa resa in i kroppen.
Bengt Ågerup menar att sjukvården kommer att ställa allt högre krav på effekten av dyra proteinbaserade läkemedel. Det kommer därför att krävas bättre effekt av dessa mediciner.
Tidigare ville tillverkarna av proteinläkemedel bara sälja på mängd, ju mer desto bättre, men det har förändrats, säger Bengt Ågerup.
Användningsområdena är många. Proteinläkemedel kan till exempel användas för att förstärka ben, behandla tumörer eller bekämpa inflammationer.
– För patentskyddade läkemedel handlar det om att skapa ett samarbete. Om läkemedlets patent har gått ut kan vår teknologi utveckla det läkemedlet till en bättre produkt som vi kanske själva kan tjäna pengar på, säger Bengt Ågerup.
Om utvecklingen går åt rätt håll kan alltså läkemedel som gått ur patent på detta sätt återinföras under patent eftersom behandlingen plötsligt får en mer precis och bättre effekt.
Inom toxinområdet handlar den effektiviserade distributionen inte bara om toxiner som kan släta ut rynkor. Den nya Nashateknologin kan till exempel mer effektivt distribuera toxiner mot olika typer av muskelspasmer. Människor med cp-skador eller kramper kan på detta sätt få hjälp och det är även möjligt att hjälpa patienter med urinvägsinfektioner. Dagens behandling måste upprepas var tredje månad men med mer precis dosering av läkemedlet kan behandingen ske med betydligt längre intervaller.
Vilka är då de främsta hindren för den nya Nashateknologin?
– Som vanligt inom biotech pratas det om potential och det är en lång väg till målet. Men marknaden för läkemedelsdistribution är givetvis mycket större än för estetiska produkter, säger Bengt Ågerup.
