Så utnyttjar vi fördelarna med DNA-tekniken
I dag gläntar vi på dörren till en utveckling inom DNA-tekniken som vi tidigare sett inom informationstekniken. Exponentiella språng istället för linjär utveckling.
Debatten handlar nu om att känslig DNA-information enbart ska kunna förmedlas av sjukvården så att den kan sättas i ett sammanhang. Det är nog rätt och riktigt i sig att patienter inte alltid kan tolka informationen de får. Problemet är bara att våra digitala beteenden inte alls stämmer överens med en sådan inriktning. Med 500 miljoner Facebook-användare och bloggare som glatt skriver om allt från allvarliga sjukdomar till sitt sexuella umgänge, är det lite som tyder på att de som testar sig kommer att nöja sig med en del av informationen som de betalat för.
Och det spelar egentligen ingen roll vilka regler vi eller andra västländer beslutar om. Eftersom DNA-tester så enkelt kan göras i vilket land som helst kommer efterfrågan på fullständig DNA-information alltid att hitta ett laboratorium som är villigt att tillfredsställa efterfrågan.
För när den verkliga utvecklingen inom DNA-teknik, att bygga syntetiskt DNA, kommer igång, börjar en ännu snabbare utveckling att ta fart. När maskiner som kan bygga DNA går att köpa för några tusenlappar kommer killarna och tjejerna som tidigare byggde it-företag i garaget i Silicon Valley att göra detsamma, fast med DNA-teknik. Och då är det lite som talar för att informationen kommer att vara statligt kontrollerad. Det är individen som kommer att äga och kontrollera sin egen sekvenserade genetiska kod.
I stället för att fastna i moraliserande debatter är det viktigare att vi funderar på hur vi i Sverige kan utnyttja vår, förhållandevis, framstående position inom bland annat kvalitetsregister och annan datoriserad patientinformation för att kunna skapa tjänster och produkter som den informationshungriga befolkningen i världen verkligen är intresserad av.