Björklunds dubbelroll populär
Jan Björklunds roll är vanlig visar jämförelse med andra länder och tidigare regeringar.
Jan Björklund är just nu på turné bland de svenska universiteten för att sätta sig in i forsknings- och högskolefrågor. Syftet är att lyssna på högskolornas synpunkter och se vad som sker i verksamheten. Men några stora förändringar i Alliansens forskningsinriktning kommer det inte att handla om.
– Fokuseringen på att öka kvaliteten ligger fast. Högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, skriver han i ett mejl till Biotech Sweden.
Jan Björklund menar att det i fortsättningen också måste finnas olika typer av forskningsfinansiering och att vi måste våga satsa på innovationer.
– Det måste finnas utrymme att ibland sikta högt och misslyckas. Vi behöver en mångfald i finansieringssystemet – en blandning mellan fasta anslag, anslag som forskare söker i konkurrens och strategiska satsningar, säger han.
Många inom Forskningssverige har uttryckt oro för att dessa frågor ska tappa fokus när regeringen nu saknar en minister som helt och fullt fokuserar på forskning och högskolor. Bland annat har Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, konstaterat att Jan Björklund har ”ett särskilt intresse för skolfrågor och inte någon närmare erfarenhet från universitet och högskolor”.
Men om man tittar historiskt på svenska regeringar så har forsknings- och högskolefrågor hanterats på detta vis tidigare. I början av 2000-talet hade Thomas Östros hand om både skol-, högskole- och forskningsfrågor. I regeringsombildningen 2004 tog Ibrahim Baylan över skolfrågorna medan forsknings- och högskolefrågorna landade hos Leif Pagrotskys som då även hade hand om kulturen.
Om man i stället vänder blicken utomlands kan man konstatera att världens framgångsrika life science-nationer är helt olika organiserade vad gäller forsknings- och högskolefrågor på regeringsnivå. I Tyskland, Schweiz och USA styrs en stor del av frågorna på delstatsnivå.
I Tyskland och Danmark är innovationsfrågor en del av ansvaret för forskning och högskolor. I Japan och USA är exempelvis Department of Energy och Department of health and Human Services stora forskningsfinansiärer inom sina respektive områden. Det land som, föga förvånande, är mest likt Sverige i sitt upplägg är Danmark. Men här har man valt att också inkludera innovation, it och telekommunikationer i ministerns portfölj.
– Politiskt har man velat ha innovationer nära förbundet med forskning, säger Charlotte Holst, informatör på Vetenskaps- , Innovations- och Utvecklingsdepartmentet i Danmark.