23948sdkhjf

Hälsoinnovation i hetluften

Hälsa är en av de stora samhällsutmaningar som diskuteras både här hemma och globalt.
Kostnaden för sjukdom i Sverige beräknas idag till 800 miljarder kronor, det vill säga 25 procent av BNP. Det är mycket pengar – och den kostnaden lär inte minska. En åldrande befolkning, en ökning av livsstilsrelaterade sjukdomar och antibiotikaresistens är exempel på stora globala utmaningar som vi står inför. Medborgare ställer dessutom krav på att de personliga behoven tillgodoses och på patientsäkerhet. Ett ökat hälsomedvetande skapar dessutom en större efterfrågan på innovationer för en hälsosam livsstil liksom för innovativa metoder för diagnostik, behandling och vård. Kort sagt, hälsa är ett område med stor tillväxtpotential.

Enligt OECD kommer andelen som arbetar i förhållande till dem som är pensionärer att halveras fram till 2050. Vi står inför ett paradigmskifte där vi behöver se en friskare åldrad befolkning som en tillgång för samhället – en ”silverekonomi” som bidrar till ekonomisk tillväxt. Innovation är helt avgörande för utvecklingen, och det gäller att ha en bred syn på samhällsnytta som även tar in sociala innovationer.

Länder över hela världen lägger stor energi på att identifiera utmaningar inom hälsoområdet och presenterar nationella agendor för att utarbeta fler strategiska insatser i syfte att främja patientnytta, innovationer och tillväxt inom hälsoområdet. Glädjande nog verkar detta hända också i Sverige. Till exempel var intresset stort när Vinnova i år hade Framtidens hälsa och sjukvård som tema för sin årskonferens, där innovationsfrågan väckte engagemang, både på plats och i sociala medier. Internationella talare från OECD, Finland och Sydkorea vittnade om ett ökat internationellt intresse för hälsoinnovationer.



Nyligen debatterade
jag ”Innovationer för framtidens hälsa” med innovatörer, forskare, entreprenörer och investerare. Det var oerhört inspirerande! Nya behandlingsmetoder av stroke, behandling av olika cancerformer, avancerad robotik och hörimplantat visade alla på stora kommersiella fördelar. Med svenska innovativa företag och samarbeten mellan forskare och kliniker har vi alla möjligheter att vara ledande i den globala konkurrensen, om vi väljer rätt strategi. Bengt Ågerup talade om katastrofer och framgångar – cesiumklorid som kosttillskott efter Tjernobylkatastrofen blev ingen hit, det blev däremot Q-med. Grundaren av Radi, Lasse Tenerz, beskrev företagets resa från fyra till 400 personer tills företaget såldes till St Jude. Gemensamt för framgång var starkt fokus på affären och intäkter från start, en hushållande ekonomi och lagom mycket tillväxtkapital, långsiktig utveckling och många globala samarbeten, men samtidigt stenkoll på avtal och rättigheter. Peter Sibelius, vd för Vivoline, betonade också planering och kvalitetsledning som framgångsfaktorer.

En svensk strategi för hälsoinnovationer måste gå hand i hand med vårdutveckling så att samhällsnyttan förenas med ett innovativt näringsklimat i världsklass. För det behövs modiga beslutsfattare som vågar ta ett långsiktigt perspektiv på en sammanhållen hälso- och sjukvårds- och innovationspolitik.

Jenni Nordborg,

Enhetschef bioentreprenörskap på Vinnova

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.066