Storsatsningen Lifegene är olaglig
Datainspektionen drar i bromsen. Karolinska Institutet överklagar.
Forskningssatsningen har som mål att samla in biologiska prover och annan information från 500 000 svenskar i åldern 0-45 år. Enligt Datainspektionen följer Lifegene inte reglerna i personuppgiftslagen.
För att få samla in den här typen av personliga uppgifter i enlighet med personuppgiftslagen måste personerna få veta hur uppgifterna ska användas och därefter ge samtycke till att informationen registreras. Lifegene anger att uppgifterna ska användas för framtida forskning, och det anser Datainspektionen är ett för luddigt mål. Enligt myndigheten går det inte att samtycka till något som är så diffust eftersom det inte går att ta ställning till vad uppgifterna faktiskt kommer att användas till.
- Om de hade haft forskningsprojekten väl definierade från början så hade det varit en annan sak, säger Göran Gräslund, generaldirektör på Datainspektionen till Biotech Sweden.
Datainspektionen har nu bett Karolinska Institutet, som leder forskningsprojektet, att sluta samla in uppgifter samt att inte använda de uppgifter som redan samlats in. Det är ännu inte klart vad som kommer att hända med det material som redan finns insamlat.
- Vi har skjutit på den frågan så länge. I normala fall ska material som samlats in i strid mot datalagen förstöras, men det här är lite speciellt eftersom det är en myndighet som samlat in informationen. Då kan till exempel arkivlagar bli aktuella. Så det får bli en senare fråga.
Karolinska Institutet kommer att överklaga Datainspektionens beslut.
- Ett stopp för den här typen av projekt är förödande för den medicinska forskningen. Att projekt som Lifegene brett kan samla in stora datamängder och analysera dem kan vara avgörande för vetenskapens möjligheter att förbättra svensk hälso- och sjukvård, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Enligt Harriet Wallberg-Henriksson kommer beslutet att drabba en rad andra medicinska forskningsprojekt.
- Det här visar att det finns ett hål i lagstiftningen. När det gäller forskningsregister kan lagstiftaren inte ha menat att personuppgiftslagen ska tolkas som Datainspektionen nu gör, säger hon i pressmeddelandet.
Men det håller inte Göran Gräslund med om.
- Det är precis tvärtom. Våra lagstiftare har varit noga med att reglera hur känsliga personuppgiter får lagras och är detaljrika i den regleringen. Vi har fattat det här beslutet utifrån de lagarna.
Enligt Karolinska Institutet är informationen i registret avidentifierad men enligt Göran Gräslund är det en tolkningsfråga.
- Det är ju inte riktigt avidentifierat eftersom det går att koppla ihop informationen med individ. Den är möjligtvis anonymiserad, men inte fullt avidentifierad.
Både Karolinska Institutet och Datainspektionen anser att frågan om databashantering av personuppgifter för framtida forskning är så viktig att riksdag och regering bör se över lagen.
