23948sdkhjf

Vem leder Sverige mot framtiden?

Jag har lånat rubriken från Hans Bergströms bok som publicerades 2006, eftersom frågan tyvärr än idag är högaktuell.
Visioner och diskussioner om framtiden är anmärkningsvärt frånvarande i den politiska debatten. Globaliseringsrådet var ett bra försök att ta itu med problemet, genom att leverera in bra kunskapsunderlag. Men vi är många som är besvikna på att politiska ledare inte har dragit mer nytta av den insatsen. Här finns grund för fler strategier för att stärka Sverige inför framtiden. Dessvärre ligger politikernas fokus idag istället på försiktighet, vilket inte minst visade sig i årets budget.



Ekonomiskt ansvarstagande
är ett fundamentalt uppdrag för ett lands regering. Det är dock många som menar att Sveriges ledare är överförsiktiga och att det är farligt på längre sikt. Största satsningen i budgeten var sänkt restaurangmoms, för att skapa nya arbetstillfällen. DN:s Peter Wolodarski räknade ut att kostnaden för varje jobb som ska skapas blir 1,5 miljoner kronor. Ur mitt perspektiv är detta en kortsiktig satsning som knappast stärker Sverige på lång sikt. Våra ledare behöver ta hänsyn till att andra länder satsar på sin framtid på ett proaktivt sätt som påverkar Sverige. Budgeten speglar en falsk trygghet av att vi kan utgå från att det vi har i Sverige idag, till exempel framgångsrika forskare och företagare inom life science, även kommer finnas här imorgon. Det rimmar inte väl med verkligheten och vi har stor anledning att uppmärksamma våra politiker på det.



Den amerikanska författaren
Thomas Friedman pekar på behovet av en hybridpolitik som kombinerar ekonomisk återhållsamhet med investeringar i infrastruktur, utbildning, forskning och produktion. Ett intressant exempel på värdet av sådana investeringar är ”The Human Genome Project” i USA. En ny undersökning från den amerikanska forsknings- och utvecklingsstiftelsen Battelle visar att den statliga investeringen på 3,8 miljarder dollar under 1988-2010 har genererat 796 miljarder dollar för landet, 244 miljarder dollar i personlig inkomst för arbetstagare och 3,8 miljoner arbetsår av anställning.

Det här är vad jag kallar en investering för framtiden, med positiva effekter i form av både arbetstillfällen, ekonomi och stärkt kunskapssamhälle. Visst, det går inte för Sverige att jämföra sig med USA vad gäller storleken på satsningar, men mekanismerna är desamma. Vi har ett antal områden där en jämförelsevis mindre satsning från regeringens håll skulle göra stor skillnad, kvalitetsregister, klinisk forsk­ning, biobanker för att nämna några, och innebära en klok investering för framtiden.

Det är dags att kräva en långsiktig politik och skapa positiv uppmärksamhet runt de politiker som tar ledarskapet om framtiden.

Anna Nilsson Vindefjärd,

generaldirektör Forska Sverige
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063