Ordval försenar kvalitetsregistren
Överenskommelsen om de nationella kvalitetsregistren skulle ha varit klar vid årsskiftet. Men eftersom det första förslaget ratades av industrin blir avtalet försenat.
Utvecklingsarbetet ska pågå till 2016 och hur det ska gå till regleras av ett avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som blev klart i höstas. För av avtalet ska gälla måste det även tecknas en överenskommelse mellan SKL och bioteknik-, medicinteknik- och läkemedelsindustrin.
Enligt ursprungsplanen skulle alla avtal, både mellan staten och SKL och mellan SKL och industrin, vara undertecknade vid årsskiftet. Men så är inte fallet.
- Det första avtalet var otydligt och det var inte klart hur rollfördelningen skulle se ut, till exempel vem som ska kontaktas om och när man vill hämta information ur registren, säger Johan Järte, vd för Sweden Bio.
Industrin ansåg också att förslaget hade en för negativ ton och inte lyfte fram betydelsen av samverkan tillräckligt.
Missnöjet med förslaget innebar att industrin inte skrev under det första avtalet och så länge industrin och SKL inte kommer överens gäller inte det stora avtalet mellan SKL och staten.
I slutet av december återkom SKL med ett nytt förslag till industrin, som fick ett betydligt mer positivt mottagande.
- Det är ett bättre förslag och vi tycker att SKL har tagit hänsyn till de synpunkter som vi framförde. Men vi har fortfarande en del detaljsynpunkter på till exempel hur den fortsatta utvecklingen ska gå till, säger Anders Blanck, vd för Lif.
Även Johan Järte tycker att det andra förslaget är bättre och anser att formuleringarna ger en positivare bild av samverkan än innan.
- Tidigare handlade det mer om vad man inte fick göra och hur strukturen skulle läggas upp för att passa regelverket. I dag är det öppnare och har mer fokus på nyttan och att vi ska göra detta tillsammans för patientens bästa, säger Johan Järte.
Utvecklingen av kvalitetsregistren kommer att kosta 350 miljoner kronor per år i fem år där staten står för 70 procent av finansieringen och SKL för 30 procent.
Från början var tanken att även industrin skulle bidra med 50 miljoner kronor per år, men det mötte protester och i den nya överenskommelsen är i stället avtalet att industrin köper de uppgifter den behöver.
- Många var räddda för att förtroendet för registren skulle förloras om industrin var med och betalade och industrin var heller inte intresserade av att göra det, säger Mona Boström, som har samordnat arbetet med kvalitetsregistren.
Hur mycket industrin ska betala beror på vilken typ av register det rör sig om och hur mycket information de vill ha.
Som registren är uppbyggda i dag har också industrin olika bra användning av dem.
För medicinteknikbolagen finns det mycket information att hämta i bland annat olika ortopediska register medan läkemedelsbolagen inte har samma nytta av dem.
- Det är ganska få av registren som innehåller information om läkemedel och som är relevanta för våra medlemmar. Men registren är en oslipad diamant och utmaningen är att få fler av dem betydelsefulla för oss. För att göra det krävs ett utvecklingsarbete och det är något som vi vill se tydligare beskrivet i överenskommelsen, säger Anders Blanck.
I dagsläget har branschorganisationerna Swedish Medtech, Sweden Bio och Lif granskat det nya förslaget och lämnat sina synpunkter till SKL som nu ska bearbeta dem.
Målet är att den överenskommelse som skulle ha varit i hamn vid årsskiftet blir klar i slutet av februari.