Svårt att nå nya marknader
Därför lyckas inte bolagen bli framgångsrika efter sin internationalisering
En nyligen publicerad undersökning från Tillväxtverket visar att svenska små- och medelstora företag har svårt att lyckas internationationellt. Exporten har inte har ökat på tio år trots en rad olika satsningar från stat och regering.
Angelika Lindstrand är forskare på Handelshögskolan i Stockholm och har studerat internationalisering av svenska biotech-företag. De passar väl in i Tillväxtverkets bild och är dessutom inte så annorlunda än bolag i andra branscher som man hittills gjort gällande.
– Bland annat har man sagt att biotechbolagen måste komma ut på den internationella marknaden snabbt för att bli framgångsrika. Men då har man bara tittat på hur det har gått för bolagen i början och inte sett hur de har klarat sig över tid, säger hon.
För snart tio år sedan inledde Angelika Lindstrand en studie som följde 14 biotech-företag från Uppsalaklustret under fem år. Syftet var att identifiera vilka faktorer som var avgörande för en lyckad internationalisering. Bolagen i studien skulle alla ha en färdig produkt, export och grundarna kvar i bolaget. Det sista för att forskarna ville studera hur bolaget klarade övergången från innovativ fas till kommersiell.
Olof Berglund är affärscoach inom medtech på Sting, en affärsinkubator som arbetar för att få fram nya tillväxtbolag i Stockholmsregionen och att öka deras internationella konkurrenskraft. Han är också engagerad i bolagens internationalisering och anser att det är bland det viktigaste för ett företags utveckling.
– Internationalisering är a och o. Vi pratar tidigt med företagen att om de vill växa kan de inte arbeta lokalt i Sverige eller Norden utan måste ut på en större marknad.
Han tror att en viktig anledning till att många bolag inte lyckas med sin internationalisering är att det saknas resurser och kunskap. Han efterlyser därför mer stöd från till exempel statliga organ.
– Utan tillskott av kapital går det för långsamt, det tar för lång tid för bolagen att komma ut, säger han.
Men detta är inte vägen att gå, enligt Angelika Lindstrand...
Men detta är inte vägen att gå, enligt Angelika Lindstrand.
– Det vi såg i vår studie var att de som snabbt kom ut på den internationella marknaden inte var de som var framgångsrika i längden.
Bäst lyckades i stället de bolag som hade ett finansiellt kapital, men som i första hand inte genomförde internationaliseringen med riskkapital, utan med egna medel.
– Dessa företag hade mer begränsade resurser, tog längre tid på sig och tänkte efter mer. Om fokus är att vara lönsam i längden är inte snabbhet till marknaden en framgångsfaktor.
Forskarna fann även en rad andra framgångsfaktorer. Bland annat internationaliserades de bolag som överlevde på sikt stegvis på en marknad i taget och startade inte dotterbolag på en gång. De hade också kunskap om främmande marknader och ett stort och varierat nätverk, både personer att lita på och personer med liknande inställning. Det sista visade sig avgörande.
– I de företag som inte lyckades var det tydligt att forskarna inte kunde sätta sig in i finansiärernas världsbild. Men om man har valt att starta bolag måste man ha ett vinstintresse och kunna förstå finansiärerna.
De företag som lyckades med internationaliseringen hade också rutiner för att lära sig av sina misstag och ett starkt kundfokus.
– De hade alla en koppling till kunden och tog in kunden tidigt i innovationsprocessen. Här såg vi att många sitter fast i sitt sätt att tänka och håller för hårt i sitt bolag i stället för att ta in nytt folk och fråga sig vad kunden ha.
Även om det var fem år sedan Angelika Lindstrands studie avslutades anser hon att resultaten gäller även i dag. Den stora skillnaden är att det inte finns lika mycket riskkapital.
– Då var också många fler bolag fokuserade på att dra fram produkten hela vägen medan de i dag i större utsträckning fungerar som innovationsinkubatorer åt stora företag.
Nu håller Angelika Lindstrand på att starta upp en studie i samarbete med universiteten i tyska Mannheim och amerikanska Stanford. Syftet är att jämföra internationaliseringen av svenska, tyska och amerikanska företag.
– Det är väldigt intressant, USA ligger så långt före. På Stanford finns det till exempel inte längre så många startups, i stället säljer man av innovationerna på licenser direkt.
