Ovanligt få kvinnor i life science-bolagens styrelser
"Det tyder på att valberedningen gjort ett dåligt jobb, för det finns duktiga kvinnor där ute" säger Wenche Rolfsen, styrelseproffs
– En dålig valberedning leder till en dålig styrelse, säger Claes Rydholm, vd på Styrelseinstitutet.
Life Science Sweden har kartlagt styrelserna i de börsnoterade life science-bolagen. Totalt finns 409 aktiva styrelsemedlemmar som verkar i de olika bolagsstyrelserna. Många personer förekommer i mer än en styrelse och har lång erfarenhet från industri och entreprenörskap. Men för att vara en bransch som är kvinnotät på akademisk nivå finns det få kvinnor i bolagsstyrelserna. Av de 77 life science-bolagen, 67 noterade på den svenska börsen och tio dotterbolag till globala företag, har 42 procent ingen kvinnlig representant i styrelsen alls. Totalt sett är 14 procent av de 409 styrelsemedlemmarna kvinnor.
– Det är klart en underrepresentation i jämförelser med andra börsbolag, säger Claes Rydholm, vd för Styrelseinstitutet.
Det är dock inte lika illa som för tio år sedan då enbart en tiondel av styrelsemedlemmarna i bioteknik-branschen bestod av kvinnor och av dessa var nästan hälften suppleanter och bifigurer. Men sett till andra branschen ligger life science-branschen efter. Enligt AP-fondens siffror från 2011 består börsbolagens styrelser i snitt av 23 procent kvinnor.
– Det är naturligtvis trist. Det tyder på att valberedningen i life science-bolagen har gjort ett dåligt jobb för det finns duktiga kvinnor där ute, säger Wenche Rolfsen, konsult och styrelseledamot i flera life science-bolag.
Kvinnorna är inte bara sällsynta i styrelserna utan också i toppledet. Bland de 77 bolagen finns endast två kvinnliga styrelseordföranden och sju kvinnliga vd:ar.
– För att få sitta i en styrelse ska personen gärna ha arbetat en tid som vd, och då är det extra svårt för kvinnor att komma fram eftersom de också är sällsynta på vd-posterna, säger Wenche Rolfsen.
En teori kring varför styrelserna utgörs av gubbvälden är att manliga ledamöters nätverk till stor del består av andra män och att de ser sig om bland kontakterna då det ska rekryteras nya styrelsemedlemmar. Utan att titta på kön eller om styrelserekryteringar görs inom nätverket understryker Claes Rydholm att det är viktigt att valberedningen gör ett ordentligt jobb.
– Det är valberedningen som tar fram kandidater till styrelsen som aktieägarna sedan får välja bland. Därför ligger stor vikt på att valberedningen gör ett ordentligt jobb och inte bara ringer runt bland kompisarna. En dålig valberedning leder till en dålig styrelse, säger han.
Claes Rydholm poängterar att variation är a och o för att en styrelse ska vara ett bra stöd för bolaget.
– Mångfald runt styrelsebordet skapar spänst i diskussionerna, så är det med alla arbetsgrupper. Fem herrar är precis lika dåliga som fem kvinnor i en styrelse.
Omkring var femte styrelsemedlem är bosatt utanför Sverige, vilket kan innebära både att personen bidrar med internationell erfarenhet eller att personen är skriven utomlands av andra skäl. Totalt är 80 styrelsemedlemmar registrerade som bosatta utomlands. Men många namn i styrelserna skvallrar om en internationell bakgrund trots att personerna är skrivna i Sverige, så andelen är troligtvis ännu högre.
– Det är jättebra. Varje styrelse bör ha internationell representation speciellt om företaget har ett internationellt fokus, säger Wenche Rolfsen.
Hon får medhåll av Claes Rydholm.
– Är du ett bolag med internationellt fokus så är det positivt att ha en internationell styrelse. Sen kan du ju också lösa det genom att ta in någon med internationell erfarenhet men som bor i Sverige i dag.
Det är relativt vanligt att vd:n i bolaget även sitter med i styrelsen. Hela 36 vd:ar som verkar i de börsnoterade bolagen har en aktiv roll i styrelsen. Detta beror ofta på att vd:n har ett stort aktieinnehav i bolaget och sitter med i styrelsen i egenskap av att vara ägare. Detta är inte att föredra enligt Wenche Rolfsen och Claes Rydholm, som understryker att det då är viktigt att du kan hålla isär rollerna.
– Vd:n rapporterar ju till styrelsen, så det kan bli knepigt, säger Wenche Rolfsen och får medhåll av Claes Rydholm.
– Det finns en risk att personer som har stor operativ roll och flera styrelseuppdrag inte hinner med arbetet som krävs i styrelsen. Om du inte är en riktigt stor ägare tycker jag inte du har i styrelsen att göra, säger han.
Vill du se hela listan över samtliga noterade life science-bolags styrelser? Ladda ner tidningen som pdf här så får du tillgång till hela numret.
