Ett mörkt år för Alzheimersforskningen
I dagsläget verkar ett läkemedel mot Alzheimers vara långt borta. Astra Zeneca har lagt ner hela sin forskningsanläggning i Södertälje, Pfizer stoppade nyligen sin läkemedelskandidat och Lilly har problem i fas tre. Enligt Alzheimersforskaren Agneta Nordberg är en av orsakerna att läkemedelsbolagen satsat för smalt.
Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, tror att en av orsakerna till misslyckandena är att i stort sett alla bolag jobbar utifrån samma hypotes, det vill säga att det är uppbyggnaden av amyloida plack i hjärnan som är orsaken till sjukdomssymtomen.
– Alla följer John i det här sammanhanget, och det gör att de stora bolagens projekt är ganska lika varandra. En risk med det är att om ett företag får dåliga resultat i en studie kan det medföra att andra bolag stoppar liknande projekt i stället för att chansa, av rädsla för att förlora mer pengar.
Agneta Nordberg säger att det troligtvis kommer att krävas en bredare satsning för att utveckla effektiva behandlingsmetoder.
– Jag tror inte på att satsa så smalt. Det skulle vara roligt om företagen i stället vågade vara lite mer djärva och testade läkemedel riktade mot processer som ligger tidigare i sjukdomsutvecklingen. Ett exempel på det kunde vara de mindre formerna av amyloid som är förstadier till placken. Forskning har visat att de kan ta sig in nervcellerna och störa vitala funktioner.
Det Stockholmsbaserade företaget Bioarctic har valt att satsa lite annorlunda än de flesta andra bolag som forskar om Alzheimers. De har ett antikroppsprojekt som visserligen baserar sig på ”amyloidkaskadhypotesen” men där antikroppen riktar sig mot ett “target” som uppstår tidigt i aggregationsprocessen.
– Vår antikropp, BAN240, som vi utvecklar tillsammans med det japanska läkemedelsbolaget Eisai skiljer sig från konkurrenternas antikroppar eftersom den är riktad mot de så kallade protofibrillerna. Det är en löslig aggregerad form av proteinet beta-amyloid och ett förstadium till placken, säger Pär Gellerfors, vd på BioArctic.
BAN2402 har precis gått igenom en fas I-studie med 80 patienter i USA och så långt ser allting lovande ut.
– Vi såg inga biverkningar, inte ens vid höga doser. Vi är mycket nöjda med resultaten och planerar att fortsätta in i fas II någon gång i början på nästa år.
Pär Gellerfors tror inte att andra läkemedelsföretag med satsningar på antikroppsbehandling av Alzheimer, kommer att överge amyloidkaskadhypotesen i första taget, trots de nyligen misslyckade fas III-studierna från ELAN/Pfizer/Johnson och Johnson och Lilly. Det är fortfarande flera bolag som har antikroppsprojekt med den som utgångspunkt, bland andra Roche och Lilly.
– Jag upplever att hypotesen är stark, inte minst sedan nyheten om att forskare på Island funnit en mutation i beta-amyloidproteinet som skyddar mot Alzheimers. Det indikerar att beta-amyloid är centralt i sjukdomen. Men som i all läkemedelsutveckling handlar det om att hitta rätt target.
Även om läkemedelsutvecklingen mot Alzheimer har haft uppförsbacke de senaste åren har desto mer hänt på diagnossidan. Agneta Nordbergs forskargrupp har under många år fokuserat på Alzheimersdiagnostik och är ledande när det gäller att upptäcka tidiga tecken på sjukdomen med hjälp av PET-kamera. För tio år sedan var de först i världen med att synliggöra amyloida plack i hjärnan hos en levande människa.
– I våra PET-kamerastudierna kan vi se att de amyloida placken kommer mycket tidigare än de kognitiva symtomen. Vi kan också mäta nervcellernas funktion genom att titta på glukosmetabolismen och där finns en stark koppling till symtom. Min uppfattning är att utvecklandet av Alzheimers är en mycket komplex process och att placken bara är en del av den. Graden av plackbildning i hjärnan varierar mycket och står inte i direkt förhållande till hur svåra symtom patienten har. Vi ser också att större delen av placken finns i främre delen av hjärnan, medan de kognitiva symtomen kan kopplas till funktioner som styrs av andra andra hjärnområden.
Eftersom möjligheterna att behandla Alzheimers bygger mycket på hur tidigt sjukdomen upptäcks är det nog så viktigt att utveckla diagnostiken med till exempel nya biomarkörer, säger Agneta Nordberg.
– Forskning visar att de första sjukdomstecknen, i form av inflammationer i hjärnan, finns där många år innan symtomen uppstår. Kunde vi hitta patienterna i ett så tidigt skede skulle man kunna rikta in sig på att hämma inflammationen och tidsfönstret för behandling skulle bli mycket större. En annan möjlighet som kan bli aktuell i framtiden är att försöka ersätta nervceller med hjälp av stam-celler.
Hon berättar vidare att det inte finns några tekniska hinder för att deras metod inom kort ska kunna användas för screening av patienter.
– Det som sätter gränser är om landstingen har råd och väljer att prioritera det. De tester som används dag är inte tillräckligt bra för att fånga upp patienter som är på väg att utveckla sjukdomen.
Agneta Nordberg poängterar också att Alzheimers är flera sjukdomar i en eftersom sjukdomsbilden är olika när den drabbar yngre jämfört med när den drabbar äldre. Det gör också att det kan krävas olika former av behandling.
– De bromsmediciner som finns tillgängliga i dag kan inte bota sjukdomen, men de kan lindra symtomen, i synnerhet hos äldre som generellt har ett långsammare sjukdomsförlopp. För dem som drabbas som unga är läget värre, sjukdomen både avancerar snabbare och är mer svårbehandlad.