"Frågorna måste diskuteras bredare"
De etiska bedömningar som ligger till grund för avgörande beslut om patent är för dåligt förankrade i allmänheten. Det anser Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Uppsala universitet, som efterlyser en bredare politisk debatt om vad som är okej att patentera och inte.
– Det finns framförallt två skolor som är emot att man patenterar mänskliga embryon. Den ena är religiös, och där är katolska kyrkan särskilt stark. Där anser man helt enkelt att embryon är något som ska skyddas eftersom de har hög moralisk status, det är samma uppfattning som präglar abortfrågan. Sedan finns det de som, oavsett religion, anser att embryon har en mänsklig värdighet som inte får kränkas. Kan man tjäna pengar på dem kränks värdigheten, menar de.
– Motpolen är de som inte tycker det här är något problem överhuvudtaget, som bara anser att det är en cellklump och därmed finns inga problem med att tjäna pengar på dem. Mitt emellan finns en falang som tillskriver embryon ett visst moraliskt värde och som därför tycker att det är problematiskt med patent, men som också ser att det står emot att patent kan möjliggöra nya behandlingar som kan bota sjuka människor. Den falangen erkänner helt enkelt att det finns ett moraliskt dilemma.
Vi tillåter forskning på embryon men inte patent, vad är det med patent som är så känsligt?
– Globalt finns det regler kring patent som säger att man inte får ta patent på något som går emot breda gruppers moraluppfattning. I dagsläget är det tre saker som är uteslutna med det argumentet. Det är uppfinningar där man förstör mänskliga embryon, där man söker klona människor i reproduktivt syfte och metoder som innebär att djur lider.
– Frågan är om dessa uteslutna saker verkligen är de som strider mot en allmän moraluppfattning. De flesta håller nog med om att det är rimligt att skydda djur från lidande, men de två andra hållningarna är inte självklara. Det hade till exempel för många varit mer motiverat att ta bort möjligheten att ta patent på vapen som ju uppenbart orsakar mycket lidande.
Hur går det till när det bestäms vad som är etiskt?
– Ja, det där är problematiskt i dag. Debatterna förs i olika medicinsk-etiska råd och andra policyorgan som framförallt influeras av jurister som värnar om de mänskliga rättigheterna, och de har av tradition ett skyddsperspektiv och blir därför väldigt restriktiva.
Borde det göras annorlunda?
– Jag tror att de flesta människor ser det moraliska dilemmat men ändå vill tillåta forskning och patent eftersom de ser behovet av nya behandlingar. De här frågorna borde därför diskuteras mycket bredare och på politisk nivå. Politiker måste lyssna in vad medborgarna tycker och jag tror att mycket av lagstiftningen skulle se annorlunda ut om de här frågorna avgjordes av bredare diskussioner i stället för genom ett slags expertstyre.
