Stor risk med börsnotering
Analys av de senaste 29 noteringarna visar att bolagen antingen rusar eller kraschar.
Tjugonde juni var en bra dag för Enzymaticas vd Michael Edelborg Christensen. Bolaget, som utvecklar virus- och bakteriehämmande produkter baserade på ett protein från djuphavstorsk, hade just stängt en företrädesemission som övertecknades med nästan sju miljoner kronor. Kanske inte så konstigt, när Enzymaticas aktie hade stigit med närmare 200 procent sedan noteringen på Aktietorget året före.
– Kursutvecklingen är jätteviktig när du tar in pengar. Speciellt för dem som redan investerat eftersom deras ägande inte späds ut lika mycket, säger Michael Edelborg Christensen.
Sedan dess har kursen klättrat ytterligare, en aktie köpt på noteringsdagen är i skrivandets stund värd fyra gånger så mycket. Värre är det för dem som investerat i cancerläkemedelsutvecklaren Kancera eller dentalteknikbolaget Tigran Technologies. Sedan noteringen har deras aktievärden rasat med 90 respektive 97 procent. För att inte tala om Layerlab och Micus, som båda listades på Aktietorget 2010 men sedan dess gått i konkurs. I Micus fall bara ett halvår efter noteringen. Bolag med så dålig utveckling borde aldrig ha släppts in till Aktietorget, medger handelsplatsens vd Peter Gönczi. Men det är lätt att säga i efterhand.
– Det finns bolag som gått i konkurs, det var klart inte så bra att låta dem sälja aktier till allmänheten. Men det visste man inte vid noteringstillfället, säger han.
Life Science Swedens har sett över de bolag som tagits upp för handel på Stockholmsbörsen och First North, NGM eller Aktietorget de senaste fem åren. En slående skillnad mellan de tre handelsplatserna är att den genomsnittliga kursutvecklingen för bolag på Aktietorget är starkt positiv medan de bolag som är noterade på någon av de tre andra handelsplatserna, haft en klart sämre genomsnittlig kursutveckling. Enligt Peter Östling, analytiker på Redeyes life science-enhet finns det flera möjliga anledningar till det.
– Bolagen på Aktietorget är generellt sett väldigt omogna, vilket gör att deras aktiekurser styrs mer av känslor och rykten än substansiella förändringar i själva bolaget. Att notera sig på Aktietorget är för de flesta en sista utväg för att få in pengar när den privata finansieringen inte räcker till. Dessutom är aktiepriserna så låga pa Aktietorget att ett par kronors skillnad kan motsvara höga procentsatser, säger han.
Enzymatica, Kancera och Tigran Technologies tillhör ytterligheterna, men deras utveckling är symptomatisk för de unga noterade life science-företagen. Bland de 29 bolag som life Science Sweden gått igenom har kursen gått upp mer än 50 procent i åtta stycken och ner med mer än 50 procent i elva stycken. En handfull, däribland Pharmalundensis, Neurovive och Sensodetect, har stigit med så mycket som 100-200 procent sedan första handelsdagen. Lika många har tappat nära 70 procent eller mer av aktievärdet.
Bland dem som haft det motigt finns Uppsalabaserade Isconova.
Vid noteringen på First North 2010 hade bolaget redan sålt vacciner och adjuvans till veterinärmarknaden i flera år och var i färd med att ta fram vacciner även för människor. Marknaden har dock inte låtit sig övertygas om framtidsutsikterna, i mitten av december hade aktien fallit med 87 procent från första handelsdagen.
– Att vara listat har inte hjälpt Isconova eftersom börsklimatet varit så svårt. Bolaget kom in i en negativ spiral och kursen har gått åt helt fel håll. Det spelar ingen roll för det dagliga operationella arbetet med våra projekt, men det gör det klart svårare att skaffa pengar, säger Sven Andréasson, som tog över vd-posten i mars.
Isconova fick så sent som i november in 50 miljoner kronor i en företrädesemission. Men då var garanterna, med finansmannen
Bo Håkansson i spetsen, tvungna att skjuta till 18 miljoner kronor.
Just att skaffa kapital är det främsta skälet till att life science- bolag noteras, menar Peter Gönczi. Av de 20 bolag som listat sig på Aktietorget sedan 2008 genomförde alla utom ett en ny emission i direkt anslutning till noteringen.
– Alternativet är att sälja aktier till affärsänglar eller riskkapitalister. Men även om du kan få stöd av en ägare från riskkapitalbranschen finns det många exempel där grundare och tidiga ägare manövrerats ut i bolaget. Med en listning har du större möjlighet att behålla kontrollen, säger Peter Gönczi.
I gengäld kostar noteringen pengar och resurser då bolaget måste lägga tid på att sammanställa kvartalsrapporter och
bolagets utveckling mår man bäst av att ha starka ägare som följer med tills man är mogen, säger han.
De som ändå väljer att lista sig på en handelsplats lär inte få bättre nattsömn framöver, menar Peter Gönczi. Den inneboende dynamiken i branschen - med höga kostnader för att nå framgång men en miljardmarknad som väntar om man väl når dit - bäddar för fortsatt dramatik.
– Life science-segmentet är intressant, och det kittlar många investerare. Tittar du på de bolag som gått sämst och bäst de senaste åren finns många av dem just inom life science, säger Peter Gönczi.
Så det blir antingen total succé eller total flopp? – Det finns klart de som är mitt emellan. Men ofta är det saskicka ut pressreleaser om allt som kan vara kurspåverkande.
– Som företagsledning kan du inte heller investera pengarna i vad som helst som kan ge lång- siktig potential då du måste hålla aktieägarna på gott humör, säger Michael Edelborg Christensen.
Av bolagen i Life Science Swedens genomgång har det stora flertalet valt att lista sig på Aktietorget, som har lägre krav på formalia än Stockholmsbörsen och är billigare än First North. Tre av dem har dock valt att flytta till First North, och klivet till en mer högprofilerad börslista lockar även Michael Edelborg Christensen.
– Vi har ett icke uttalat mål att flytta Enzymatica till Stockholmsbörsens small caplista eftersom vi vill växa utanför Sverige och Norden. I USA eller Asien har ingen hört talas om Aktietorget, säger han.
För Enzymatica må listningen ha blivit en varm omfamning, men att noteras är knappast någon universallösning för life science-bolag på kapitaljakt menar Michael Edelborg Christensen.
– Det är olika från bolag till bolag. Jag tror man ska vara hyfsat nära marknaden med sin produkt. Många bolag har dessutom bara en eller ett fåtal produkter, vilket alltid är en fara. Det har vi sett det senaste året med till exempel Diamyd Medical, säger han.
Inte heller Sven Andréasson skulle rakt av rekommendera andra att gå i Isconovas fotspår.
– Det finns inget egenvärde med att finnas på börsen. I en viss fas i bolagets utveckling mår man bäst av att ha starka ägare som följer med tills man är mogen, säger han.
De som ändå väljer att lista sig på en handelsplats lär inte få bättre nattsömn framöver, menar Peter Gönczi. Den inneboende dynamiken i branschen - med höga kostnader för att nå framgång men en miljardmarknad som vän- tar om man väl når dit - bäddar för fortsatt dramatik.
– Life science-segmentet är intressant, och det kittlar många investerare. Tittar du på de bolag som gått sämst och bäst de senaste åren finns många av dem just inom life science, säger Peter Gönczi.
Så det blir antingen total succé eller total flopp?
– Det finns klart de som är mitt emellan. Men ofta är det så.