23948sdkhjf

Fabrik räddad i sista minuten

För några år sedan var det på håret att den anrika vaccintillverkningen i Solna skulle packas ihop och flyttas utomlands. Men tack vare en övertalningskampanj och den samlade kompetensen kring vaccintillverkning fick anläggningen stå kvar och nu ska produktionen i stället utökas.
I det forna SBL Vaccins lokaler i Solna håller Crucell Sverige på att ta en ny produktionsanläggning i bruk. Två hela våningsplan har renoverats för att ta fram renrumsklassificerade laboratorier och produktionslokaler för tillverkning av nästa generations poliovaccin. Totalt arbetar i dag 135 anställda på Crucell Sverige och för att bemanna den nya anläggningen har bolaget under 2012 hittills anställt 12 personer som ska arbeta med processutveckling och kvalitet.

– Nu pågår arbete med att sätta upp och kvalificera lokaler, processer och analysmetoder för produktion av det första kliniska provningsmaterialet. Det som är viktigt med en sådan här produktionsanläggning är att lokalen inte kan släppa ut virus i närområdet, samtidigt som produktionen är helt och hållet sluten eftersom produkten är steril, säger Anna Renglin Lindh, produktions- och processutvecklingschef på Crucell Sverige.

Stannar i Sverige



Upprinnelsen till den nya anläggningen är Crucells beslut om att skala upp sin vaccintillverkning genom sin teknikplattform Perc6, som ska ta fram effektiva vacciner på ett snabbare och mer kostnadseffektivt sätt. Men enligt ursprungsplanen skulle produktionssatsningen ske utomlands och den svenska verksamheten som tillverkade den första generationens poliovaccin lades ned under 2006.

– Kompetensen från den tidigare poliovaccinframställningen stannade dock kvar, vilket gjorde att vi nu kan skala upp de nya vaccinprocesserna och producera vaccin mot polio i Solna igen, säger Anna Renglin Lindh.

Statens bakteriologiska laboratorium flyttade ut till Solna 1930 och har huserat i lokalerna sedan dess. Då bestod tillverkningen huvudsakligen av poliovaccin, som också utvecklades i Sverige, och som bidrog till att virussjukdomen utrotades i landet under 1950-talet och framåt. Dessutom utvecklade och tillverkade SBL också vaccin mot influensa, kolera, difteri, stelkramp och kikhosta.

– Här föddes koleravaccinet Dukoral som ju blivit en global exportvara. Anläggningen är fortfarande den enda i världen som tillverkar Dukoral-vaccinet, säger Anna Renglin Lindh.

Staten sålde ut

I början av 1990-talet växte en ny strategi inom den svenska politiken fram som fokuserade på globalisering och att flera statliga institut privatiserades. Statens bakteriologiska laboratorium såldes till privata aktörer och finansierades med riskkapital.

Forskningsdelen flyttades till KI och Smittskyddsinstitutet, medan vaccintillverkningen stannade kvar i vad som blev SBL Vaccin AB. SBL Vaccin köptes upp av det globala läkemedelsbolaget Crucell 2006, och blev Crucell Sverige. Crucell köptes sedan i sin tur upp av amerikanska Johnson and Johnsons pharmadel Janssen, som först då kunde tillräkna sig vacciner i produktportföljen.

Vaccintillverkningsenheten titulerar sig i dag fortfarande som Crucell Sverige, men är numera en del av Johnson

and Johnson-koncernen.

– Under 2008, efter att Crucell förvärvat SBL Vaccin, sa man att man skulle lägga ner produktionsenheten i Sverige och flytta produktionen av Dukoral till Schweiz och jag fick uppdraget att leda flytten. Vi räknade på de olika projekten och kunde i stället visa på värdet av att behålla produktionen i Sverige och nu har vi slagit produktionsrekord inom Johnson and Johnson-koncernen, säger Anna Renglin Lindh.

Ny teknikplattform

I stället för att lägga ned tillverkningen i Sverige blev resultatet alltså det motsatta. Johnson and Johnson beslutade sig för att skala upp tillverkningen inom verksamheten i Solna och för att implementera Crucells teknikplattform Perc6 där. Planen är att ta fram nästa generations injicerbara poliovaccin, vars pris ska konkurrera med de orala behandlingarna, OPV, som enligt Anna Renglin Lindh är billigare men inte lika effektiva.

– Vaccinationskampanjer med antingen IPV eller OPV runt om i världen har nästan lyckats utrota polio. Det är en sjukdom som är vattenburen och det finns inget botemedel mot polio. På några platser i världen har man på senare år sett att personer som fått

oralt vaccin varit fria från polio men ändå fungerat som bärare av viruset som sedan muterat och smittat ovaccinerade personer, så det krävs nya krafttag och nya lösningar, säger Anna Renglin Lindh.



Ska nå marknaden 2018


Genom den nya teknikplattformen Perc6 tas virus till vaccinerna fram genom cellkulturer och inte i djurmodeller som man gjorde förr. Detta ska göra vaccinframställningen både effektivare, säkrare och möjlig att skala upp till stora produktionsvolymer, menar Anna Renglin Lindh.

– Förr var man ute och fångade lemurer i djungeln och odlade fram virus på hjärn- och njurceller, men så fungerar det inte längre. På 1980-talet ersattes tillverkningen av IPV med Verocellinjer på Statens bakteriologiska laboratorium, men utbytena var låga mot dagens teknik. Vår plattform Perc6 bygger på humana cellinjer och syntetiserade virusstammar som ska ge ett säkrare och billigare vaccin, säger Anna Renglin Lindh, och fortsätter:

– Den första batchen från Perc6-plattformen kommer att framställas i vinter för att sedan testas i kliniska fas I-studier. Planen är att det nya vaccinet ska nå marknaden 2018.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.097