Scilifelab bildar nio nationella plattformar
Ska sprida de senaste teknikerna till svenska lärosäten och sjukvården.
KI-professorn Lars Engstrand basar över den verksamhetsdel som är belägen i Stockholm och som kallas Clinical Genomics Facility. Under det senaste året har ett flertal pilotprojekt påbörjats och nu tillförs resurser för att sätta upp en verksamhet med nationell funktion. Bland annat drivs ett pilotprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset med Anna Wedell, professor i medicinsk genetik, där barn med misstänkta medfödda metabola sjukdomar sekvenseras. I ett annat projekt används de nya sekvenseringsmetoderna för att spåra smittvägarna vid sjukhusutbrott med resistenta bakterier. Också inom cancerdiagnostiken används de nya teknikerna och från plattformen drivs pilotprojekt inom bland annat bröst- och tjocktarmscancer.
- Den viktigaste skillnaden från vanliga forskningsprojekt är att en patient finns med i frågeställningen och att det är behandlande läkare med i bilden, säger han.
För tidigare har de nya sekvenseringsteknikerna använts i rena forskningsprojekt utan att de genererat provsvar som används direkt i diagnostik av enskilda patienter. Att man nu tar steget in i vården är extra spännande i ett svenskt perspektiv, menar Lars Engstrand.
- Man kan också skicka sina prover utomlands och få svar relativt snabbt. Men Sverige är framstående inom sekvenseringsteknik och det är bra att vi utnyttjar det. Dessutom har vi bättre leveranstider i Sverige och en närhet till sjukvården som innebär fördelar, säger han.
Med den nya sekvenseringstekniken kan patient och läkare få svar inom två veckor men målet är att få ner tiden ytterligare.
En person som också sett den kliniska nyttan är professor Richard Rosenquist som ansvarar för Clinical Diagnostics verksamhetsdel i Uppsala som går under namnet Clinical Sequencing Facility. Verksamheten har tre fokusområden, solida tumörer, ärftliga sjukdomar och blodsjukdomar där pilotprojekt pågår inom varje område och som leds av kliniska patologer och genetiker. Richard Rosenquist arbetar på avdelningen för klinisk genetik på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ser fördelarna med sekvensering bland annat inom hematologi, ett område där genetik är väldigt viktigt för att kunna bedöma prognos och ge rätt behandling.
- Inom exempelvis leukemi ryms mängder med olika sjukdomsmekanismer och det är av stor vikt för patientens överlevnad att kunna rikta behandlingen så fort som möjligt. Med den senaste sekvenseringstekniken har vården råd att testa fler gener och kan få säkrare diagnostik, vilket är en stor patientnytta, säger han.
Den tredje verksamhetsdelen inom Clinical Diagnostics kallas Clinical Biomarker Facility och leds av professor Agneta Siegbahn i Uppsala. Verksamheten fokuserar på att mäta proteiner i blodplasma med en ny metod, Proximity ligation assay, som är utvecklad av professor Ulf Landegren vid Uppsala universitet och säljs genom det Uppsalabaserade bioteknikbolaget Olink Bioscience. Även denna verksamhetsdel har pilotprojekt i gång sedan tidigare och analyserar cancerstudier och tester på patienter med hjärt-kärlsjukdomar för att se om de riskerar att drabbas av hjärtinfarkt, blodpropp eller stroke. Agneta Siegbahn har rest runt i Sverige och pratat om pilotprojekten som väckt stort intresse och hon är övertygad om att plattformen kommer att vara en bra nationell resurs.
- Vår verksamhetsdel har fått en flygande start och vi har redan ett tiotal stora studier som står i kö för analys från akademiska forskare runt om i Sverige, säger hon.
Plattformarna finansieras genom den extrasatsning som regeringen aviserade i forsknings- och innovationspropositionen förra hösten då Scilifeab fick 150 miljoner kronor. Undantaget är plattformen Drug Discovery and Development som sparkades i gång i september som finansieras med 40 öronmärkta miljoner kronor.
