Prostatacancer motas med nya metoder
Vid prostatacancer blir tumörerna motståndskraftiga mot de antihormonella läkemedel som inledningsvis håller sjukdomen i schack. Men Lundabolaget Active Biotech och Bayer Healthcare sitter med ess i rockärmen - två nya läkemedel som slår mot spridd cancer enligt nya principer.
Eftersom prostatatumörer är beroende av hormonet testosteron ingår även antihormonella läkemedel i behandlingsarsenalen. Tumörerna kan dock bli motståndskraftiga mot denna behandling, bland annat genom att börja tillverka eget testosteron. Då kallas prostatacancern kastrationsresistent och börjar bilda metastaser, oftast i skelettet. Det är denna patientgrupp som dagens läkemedelsutveckling främst riktar sig till. Då är behandlingen inte längre botande, utan inriktas mot att förlänga överlevnaden och förbättra patientens livskvalitet.
Här har dock utvecklingen gått framåt, säger Jan-Erik Damber, professor i urologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
- När jag började som läkare var överlevnaden i det här stadiet max ett år. I dag handlar det om i genomsnitt tre år, så det har hänt mycket, säger han.
De två så kallade superhormon, Zytiga, som godkändes inom EU 2012 och Xtandi som godkändes i år, stör tumörens egen testosteronproduktion, respektive hindrar den så kallade androgensignaleringen. Dock utvecklar tumörerna med tiden resistens även mot dessa läkemedel.
- Det finns åtminstone ett par besläktade preparat som är under utveckling, men ännu bara i tidiga prövningar, säger Jan-Erik Damber.
Två av dessa går under beteckningarna TAK-700 och ARN-509.
Ett annat sätt att slå mot spridda tumörer är cellgifter, cytostatika, och nytt där är Jevtana, som godkändes 2011 och som förlänger överlevnaden hos patienter med kastrationsresistent prostatacancer.
Jan-Erik Damber nämner även vaccination, där läkemedlet Provenge i början av september godkändes inom EU. Här är principen att man från patientens blod renar fram de dendritiska cellerna som därefter behandlas med läkemedlet och då riktas mot tumörcellerna. Efter några veckor får patienten tillbaka sina nyaktiverade immunceller som då kan söka upp och döda tumörcellerna. Ett aber med metoden är kostnaden, en behandling beräknas kosta motsvarande 92 000 amerikanska dollar, drygt en halv miljon kronor.
- Det är så dyrt att vi inte använder behandlingen här, men det pågår studier med liknande vaccin som dock ännu inte är godkända, säger Jan-Erik Damber.
Men det finns även andra behandlingsprinciper. Det svenska företaget Active Biotech har tillsammans med franska Ipsen en ny läkemedelskandidat, tasquinimod, i sen fas III-prövning, berättar Göran Forsberg, affärsutvecklingschef vid Active Biotech.
- Tasquinimod är en liten molekyl som slår indirekt mot tumörerna enligt tre verkningsmekanismer, säger han.
Den första är riktad mot de blodkärl som tumören behöver för sin näringsförsörjning, vilket innebär att tumören kvävs när dessa förstörs. I samband med detta slås de så kallade myeloida cellerna ut. Det gör dels att tumören blir mer mottaglig för immunsystemets attacker, dels minskar detta tumörens förmåga att metastasera.
Den storskaliga prövningen för att se om preparatet, som ges i tablettform, kan bromsa sjukdomen och förlänga överlevnaden pågår i 37 länder och är en dubbelblind placebokontrollerad studie. Sammanlagt ingår 1 245 män med kastrationsresistent prostatacancer. För de enskilda patienterna i studien erbjuds behandling tills de inte längre svarar, i fas II-studien fick de flesta patienterna behandling i 3-6 månader.
- En oberoende datakommitté ska träffas under 2014 och beroende på hur data ser ut kan det då bli dags att avblinda studien i förtid, säger Göran Forsberg.
Om kommittén skulle rekommendera avblindning på grund av att behandlingsgruppen fått ett bättre utfall än de som fått placebo, skulle läkemedlet kunna vara ute på marknaden under 2015/16.
- I vårt partnerskap med Ipsen har de marknadsföringsrättigheterna i Europa, Asien och Australien, medan vi tillsvidare har behållit Japan och Nordamerika och om allt går i lås skulle jag tro att preparatet finns tillgängligt i USA och Europa ungefär samtidigt, säger Göran Forsberg.
Att många företag arbetar med att ta fram läkemedel mot just kastrationsresistent prostatacancer tycker han inte är ett problem.
- Tvärtom. Det är en svårbehandlad men långsamväxande cancerform och i detta stadium handlar det inte om att bota utan om att hålla tumörerna i schack. Därför kommer professionen att ha en gång där man först ger behandling A, därefter behandling B och så vidare. Det innebär att det rent kommersiellt finns stora möjligheter och de data man kan visa upp styr vilken behandling som är förstahandsvalet, säger Göran Forsberg.
Även Bayer Healthcare har ett nytt läkemedel långt fram i pipeline, Radium-223 diklorid, Xofigo.
- Det avger alfastrålning, alltså heliumkärnor, och är det första läkemedlet i sitt slag, säger Andreas Hallqvist, onkolog och medicinsk rådgivare vid Bayer Healthcare.
Patienten får medlet injicerat en gång i veckan i sex veckor. Radium liknar kemiskt sett kalcium, och där det finns skelettmetastaser sker stor omsättning av benvävnad. Det innebär att radioaktivt radium fogas in i stället för kalcium och väl på plats, nära metastasen, emitteras heliumkärnor.
- Dessa är relativt sett stora och skapar dubbelsträngsbrott i tumörcellerna som är svåra för cellen att reparera. Och eftersom det handlar om stora kärnor så kommer de inte så långt, bara två till tio celldiametrar, vilket innebär att trots att läkemedlet är mycket effektivt lokalt så är påverkan på omkringliggande vävnad minimal, säger han.
I slutet av september rekommenderade den Europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté, CHMP, att Xofigo skulle godkännas för behandling av patienter med kastrationsresistent prostatacancer med skelettmetastaser.
Studier har visat på en 3,6 månaders längre överlevnad i median hos behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen. Något som också stack ut är att de inrapporterade oönskade händelserna var färre i behandlingsgruppen. De biverkningar som kan förknippas med radium var mild diarré, samt viss påverkan på blodplättar och vita blodkroppar.
- Det kan tolkas som att de problem med anemi som var lika i båda grupperna var ett resultat av att deras cancer utvecklades. Den i sammanhanget milda biverkningsprofilen gör att man skulle kunna kombinera läkemedlet med annan behandling, något som nyligen börjat provats men där vi ännu inte har några resultat, säger Andreas Hallqvist.
Bilden av kastrationsresistent prostatcancer som icke behandlingsbar har förändrats. Jan-Erik Damber berättar att för knappt tio år sedan, år 2004, kom cytostatikat docetaxel.
- Fram till dess trodde vi att denna cancerform var cytostatikaresistent, säger han och fortsätter:
- Förr hade vi bara kortison att ge och var hänvisade till god omvårdnad och palliation. I dag har vi den molekylärbiologiska revolutionen att tacka för att vi lärt oss om tumörcellernas biologi och har så många nya lovande läkemedelskandidater.