Snårigt för medtech i patentland
Att ta patent på din uppfinning räcker inte. Du måste också vara beredd att försvara dina rättigheter.
En förklaring till det stora antalet patentansökningar inom medicinteknik är att det är en stor bransch, där patent är ett naturligt sätt att skydda immaterialrättsliga tillgångar.
- Men det är också väldigt hög innovationshastighet i medicinteknikbranschen. Man kommer relativt snabbt med nya lösningar, som ofta bygger på tidigare teknik, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech.
Att söka patent på en medicinteknisk uppfinning skiljer sig vid en snabb anblick inte från att söka patent inom andra teknikområden. Uppfinningen måste vara ny, ha uppfinningshöjd - det vill säga skilja sig väsentligt från allt som är tidigare känt - och vara industriellt tillämpbar. Men det finns speciella förutsättningar för olika teknikområden. Inom läkemedelsområdet kan till exempel den som hittar en ny användning för en redan patenterad aktiv substans ansöka om ett användningsbundet patentskydd för substansen. Den möjligheten finns inte när det är en anordning som patenteras, som det ofta är inom medicinteknik. Anordningen kan i princip patenteras en gång oavsett vad den används till.
I Europa är terapeutiska, kirurgiska och diagnostiska metoder inte patenterbara. Även om kunskapen om patentskydd är god bland svenska medicinteknikbolag kan detta skapa viss osäkerhet bland mindre bolag med begränsad patenterfarenhet, konstaterar Johanna Bergh, patentombud på Awapatent.
- Inom medicinteknik utgår man från en fysisk anordning och har därmed ett annat utgångsläge än inom läkemedelsområdet. Därför har man i vissa fall inte lika god kännedom om reglerna för patentering inom det medicinska området. Det gör att man i patentansökan riskerar att beskriva metoder som är undantagna från patenterbarhet, eller missar att det i vissa fall faktiskt, genom att formulera patentkraven klokt, ändå kan gå att få patentskydd för en metod och inte enbart för anordningen som sådan, säger hon.
Det gäller också att vara medveten om att det i flera länder, exempelvis i USA, är möjligt att patentera behandlingsmetoder.
Johanna Bergh konstaterar att strategierna för att söka patent kan skilja sig åt mellan exempelvis läkemedel och medicintekniska produkter, men anser inte att det finns något som generellt gör det svårare att få starka patentskydd för medicintekniska produkter än för andra. Anna Lefevre Skjöldebrand på Swedish Medtech ser däremot en sådan faktor.
- För en molekyl är det mycket tydligare vad patentet avser. Det ger ett väldigt starkt skydd. I teknikpatent finns mer tolkningsmöjligheter, vilket gör det svårare att skapa lika starka patentskydd och mer sannolikt att man hamnar i tvister, säger hon.
För medicinteknikbolag, liksom bolag i många andra branscher, går det nämligen inte att luta sig tillbaka när man väl fått sin patentansökan beviljad. Det gäller att bevaka sina rättigheter och vara beredd på att försvara patentet mot konkurrenter. Och det kan bli dyrt. Att anlita en jurist kostar i runda slängar ett par tusen kronor i timmen och patenttvister är i regel inte avklarade i en handvändning.
- Det kan kännas lockande att skaffa patent som täcker många länder. Men om man inte klarar av att försvara patenten tappar de värde, då är det bortslängda pengar och kraft. Därför är det viktigt att ha en strategi för dina patent. I analysen ska risken för intrång och hur man hanterar det finnas med, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.
Swedish Medtech råder sina medlemsbolag att kontakta en patentbyrå för patentfrågor, men organisationen kan svara på generella funderingar.
År 2006 grundade patentombudet Erik Krahbichler en patentbyrå i Helsingborg. Kipa, som den heter, är speciellt inriktad på medicinteknik och en stor del av arbetet rör patentprocesser. Patentbyrån har bland annat företrätt företaget Occlutech i Helsingborg, som utvecklar implantat för tätning av hål i hjärtats förmak.
Occlutech anklagades för patentintrång av AGA Medical, ett dotterbolag till det amerikanska jättebolaget St Jude Medical, som tillverkar liknande produkter. Men en dom i Stockholms hovrätt i våras slog fast att Occlutech inte gör intrång i det amerikanska bolagets patent. Occlutech får fortsätta att sälja sina implantat i Sverige och St Jude Medical ska betala 7,5 miljoner kronor till Occlutech för rättegångskostnader.
- Vi var övertygade om att Occlutechs produkt inte gjorde intrång i deras patent. Det gjorde oss säkra på att gå vidare i processen. Annars är mitt generella råd att försöka undvika tvister och göra upp i godo, säger Erik Krahbichler.
Mats Carlson, vice vd på Aerocrine - ett företag som har slagits för sina patent, är av samma åsikt.
I mars kunde det svenska medicinteknikbolaget Aerocrine dra en lättnadens suck. Då slöt de ett licensavtal med belgiska Medisoft angående bolagets utandningstest och alla pågående patenttvister mellan bolagen drogs tillbaka.
- Sådana här processer suger kraft från företagsledningen, det tar väldigt mycket resurser, fokus och energi att driva dem. Det är ingen tvekan om att vi hade kunnat använda resurserna vi lagt på det här till att göra andra saker, säger Mats Carlson, vice vd och utvecklingsansvarig på Aerocrine.
Tvisterna med Medisoft går många år tillbaka och började med att Aerocrine väckte talan mot det belgiska bolaget, som de ansåg gjorde intrång i tre av
Aerocrines patent som gäller i flera europeiska länder. 2009 beslutade en tysk domstol att Medisoft gjort sig skyldiga till intrång, men Medisoft överklagade och inledde processer för att ogiltigförklara Aerocrines patent.
Aerocrine har också drivit patentprocess i USA. Där tvistade man under flera år med bolaget Apieron, som liksom Aerocrine säljer instrument för mätning av utandad kväve. Aerocrine ansåg att det amerikanska bolaget gjorde intrång i tre av deras patent i USA och lämnade in stämningsansökan.
- Om man ska investera i en patentportfölj måste man vara beredd att försvara den. Men man ska överväga väldigt noggrant innan man bestämmer sig för att gå in i en process, ta reda på vad det innebär. Jag tror att man ska ha som generell inställning att försöka hitta ett avtal med motparten, gärna innan det går till domstol, säger Mats Carlson.
Under rättsprocessens gång gick Apieron i konkurs. Förra året fick så Aerocrine 1,3 miljoner dollar i en förlikning med konkursboet.
Som generella råd betonar Mats Carlson vikten av att arbeta med internationellt erfarna jurister och samordna argumentationen mellan rättsprocesser i olika länder.
- Många bolag har också samma byrå som sköter patentförvaltningen och hjälper dem att försvara patent. Men vi tog in oberoende byråer, en tredje part kan man säga, som fick syna vår argumentation innan vi gick till domstol. Det var väldigt värdefullt, säger han.