”Det ska inte bli ett dokument med floskler”
Intervjun: Som riksdagspolitiker har hon många kollegors öron. Men när Penilla Gunther, KD, nyligen samlade stora delar av life science-branschen för att ta fram en strategi för sektorns framtid var det lika mycket en uppmaning till deltagarna själva att reflektera över sin egen roll.
Under det senaste året har hon också lyckats samla en bred skara representanter från bioteknik-, medicinteknik- och läkemedelsbolagen, samt från hälso- och sjukvården, vid ett par tillfällen för att diskutera vad som krävs för att föra den svenska life science-branschen framåt.
Vid det första seminariet i maj förra året utvärderade ni vad näringsutskottet hade sagt att de s kulle göra för life science-branschen och vad som hade gjorts. Vad kom ni fram till?
- Det hade hänt en hel del, men inte tillräckligt, och många var besvikna över att det inte gjordes mer från politiskt håll. Men seminariet visade också att många var engagerade i frågan och jag har aldrig fått så många mejl som efter det mötet. Det var en respons och ett engagemang utöver det vanliga som jag inte har varit med om innan.
[tboot_well class="pull-right" width="50%"]
Mer om Penilla Gunther
Namn: Penilla Gunther
Ålder: 49 år
Bor: Trollhättan
Aktuell: Riksdagsledamot för KD. Samlade i slutet av
januari 150 representanter från life science-branschen till en work shop med syfte att ta fram en åtgärdsplattform för svensk life science. Den ska efter sammanställning lämnas in till berörda departement med syfte att skapa reaktion.
[/tboot_well]
Sedan dess har du arrangerat ytterligare två möten. Vad hoppas du åstadkomma?
- Att life science ska uppfattas som en bransch med framtiden för sig där resultat från forskning och utveckling kommer svenska patienter till godo. Det är många skattekronor som går till hälso- och sjukvården och det är viktigt att påvisa nyttan med forskning- och utveckling för vården och i slutänden patienterna.
Den senaste sammankomsten i slutet av januari samlade runt 150 personer som arbetade fram ett underlag för en life science-strategi med branschen som avsändare. Vad händer med förslagen nu?
- Efter vi har sammanställt dem ska de lämnas in till de ansvariga statsråden vid berörda departement. Eftersom life science är en så bred fråga där det vore lämpligt med samarbeten över departementsgränserna kommer förslagen att lämnas till både närings-, social-, socialförsäkrings- och utbildningsdepartementet. Målet är att de tar till sig detta och reagerar. Men det är också tänkt att branschen själva ska använda förslag i sitt eget arbete.
På vilket sätt ska branschen använda sina egna förslag?
- Om man pratar om samverkan, vilket man ofta gör i life science-branschen, kan man inte bara titta på utan måste också bidra själv. Det funkar inte att bara ropa på åtgärder från politikerna utan branschen och vården måste själva dra sitt strå till stacken.
Under dagen fördes det dock fram kritik om att de förslag som slutligen presenterades var för allmänt formulerade, håller du med om kritiken?
- Det gör jag till viss del och jag kan bara skylla på tidsbrist att inte alla goda förslag och synpunkter som diskuterade under dagen kom fram i sammanfattningen. Det blev inte helt lyckat. Trösten till alla inblandade är att vi nu ska gå igenom alla anteckningar från dagen och sammanställa dem så att vi inte missar någonting. Jag vill verkligen inte att det blir ett dokument fyllt av floskler utan att det blir en sammanställning som alla känner igen sig i.
Du har själv ingen life science-bakgrund. Var kommer ditt intresse för branschen ifrån?
- Det började hösten 2012 när jag vikarierade för Mats Odell som är ordförande i Näringsutskottet. Det innebar att jag bland annat fick hoppa in i en del paneldebatter, och några av dem handlade om life science. Då var jag inte så insatt, men jag blev inbjuden till en hel del studiebesök hos företag och branschorganisationer. Under den hösten träffade jag säkert 100 personer som representerade life science-branschen på olika sätt och jag slogs av att alla hade ungefär samma tankar kring branschens förutsättningar och utmaningar. Det mynnade ut i att jag diskuterade med Anders Blanck på Lif om att ordna seminarier där alla kunde mötas.
Som riksdagsledamot i både närings- och arbetsmarknadsutskottet har du många andra frågor på ditt bord. Varför engagerar dig life science så mycket?
- Jag ser att det finns mycket att göra i sjukvården, inte minst för att få fram bättre och mer individanpassad behandling med nya läkemedel och innovativa hjälpmedel. Men det finns också en social aspekt i att människor har arbete, vilket i sin tur leder till skatteintäkter som i förlängningen ger möjlighet att genomföra förändringar. Om målet är bra vård och behandling är det avgörande att vi har en life science-
industri som kan leverera.
Du arbetar själv i riksdagen. Hur ska man göra för att få politikernas uppmärksamhet?
- Bjud in dem! Det är när man är ute på studiebesök som man får insikt om hur saker och ting fungerar. Man ska inte ta det för självklart att politikerna vet hur en bransch eller ett företag fungerar eller vad de gör.
Kommer de då?
- Ja, särskilt om det är en inbjudan som kommer från ett företag i ens egen valkrets. Då är det extra intressant. Och är man osäker på vilka politiker som representerar ens valkrets kan man gå in på riksdagens hemsida och kolla. Bjud in är alltså mitt bästa tips.
