Så ska svensk life science räddas
Tydligt ledarskap, mer universitetsforskning och en myndighet för upphandlingar är några av förslagen i Susanne Ås Sivborgs rapport om den svenska life science-branschen.
Rapporten baseras på samtal med ett åttiotal organisationer och företag i den svenska life science-sektorn. Några åsikter som lyftes fram var att branschen behöver mer långsiktigt riskkapital, ökad samordning mellan näringslivet, akademin, investerare, hälso- och sjukvården och övrig offentlig sektor samt ett starkt ledarskap från regeringen och offentliga aktörer i branschen. En återkommande åsikt var även att många utredningar har gjorts och nu är det viktigt att de framtagna åtgärdsförslagen implementeras.
I dagsläget domineras den svenska life science-branschen av små- och medelstora företag. De har ofta svårt att få finansiering, särskilt när de fortfarande befinner sig i tidig utveckling innan de börjar få egna intäkter. Detta beror på att utvecklingen av exempelvis läkemedel kräver mycket tid och pengar på samma gång som den innebär stora risker.
En åsikt som lyfts fram i rapporten är att svenska innovationer leder till företag i ett alldeles för tidigt skede. En anledning till detta är att en del finansiering kräver att pengarna delas ut till ett företag och inte till en idé. Rapporten menar att regeringen måste jobba med att möjliggöra mer utveckling innan ett företag bildas, exempelvis genom en investeringsfond kopplad till innovation inom akademin och på inkubatorer. En sådan fond skulle kunna finansieras av en blandning av statligt och privat kapital.
Även forskningsfinansiärernas satsningar måste anpassas för att i större utsträckning stödja universitet och högskolor samt forskningsinstitut, menar Susanne Ås Sivborg. Anledningen till detta är att svenska läkemedelsföretag i allt större utsträckning lägger ner sin egen forskning och utveckling för att istället köpa in sådana tjänster från exempelvis internationella företag eller universitet och högskolor – en utveckling som kommer fortsätta, enligt de tillfrågade.
En annan fråga som diskuteras i rapporten är det minskade antalet kliniska prövningar som utförs i Sverige. Den allmänna åsikten var att Sverige – med hög kvalitet och högt deltagande i sådana studier kombinerat med låg korruption – har potential att åter bli ett starkt land inom kliniska prövningar. Det kan åstadkommas genom tydliga krav på hälso- och sjukvården att ägna sig åt kliniska studier och klinisk forskning. Ett steg på vägen är det nya centret för kliniska prövningar som byggs upp i Göteborg och som baseras på Ingrid Peterssons kliniska prövnings-utredning Starka tillsammans .
- Det är dock viktigt , som många av de aktörer vi har träffat framför, att förslagen i utredningen genomförs i sin helhet, skriver Susanne Ås Sivborg i rapporten.
En annan del som svensk sjukvård måste bli bättre på är att implementera innovationer i sin verksamhet. En nyligen tillsatt utredning ska utvärdera Sveriges behov av en upphandlingsmyndighet och Susanne Ås Sivborg föreslår i sin rapport att utredningen även ska se över om en sådan myndighet kan öka implementeringen av innovationsupphandlingar i svensk sjukvård. Det sega upptaget av innovationer i vården har annars inte endast negativa effekter för patienterna utan även på de kliniska prövningarna i Sverige.
- Det finns internationella bolag som inte har kunnat genomföra kliniska prövningar i Sverige eftersom innovativa läkemedel som man kan jämföra studien mot inte förskrivs inom aktuellt terapiområde, skriver Susanne Ås Sivborg.
Ett fält som lyfts fram där Sverige har potential att bli framstående är produktion.
- Produktionsanläggningarna i Sverige erbjuder en sluten tillverkning med hög kvalitet som innebär att man kan möta de allt hårdare miljökrav som ställs på produktionen. Detta är i sig en konkurrensfördel eftersom många länder ligger långt efter särskilt vad gäller möjligheten till sluten produktion som garanterar att skadliga ämnen inte sprids utanför anläggningen, skriver Susanne Ås Sivborg.
När det gäller produktion konkurrerar vi dock med andra länder som ger subventioner för att starta produktion i landet eller som kräver inhemsk tillverkning för att godkänna försäljning av produkter. Därför måste regeringen få i stånd en satsning på att bredda produktionen i Sverige och på att hjälpa SME-företag att få tillgång till produktionsanläggningar.
- Det är bra att Susanne Ås Sivborg har med alla viktiga delar i sin rapport. Ska Sverige stärka sin konkurrenskraft inom life science måste vi vara starka inom akademin, ha bra tillväxtförhållanden för företagen, ha effektiva myndigheter och organisera vår vård så att den blir en motor i innovationskedjan, säger Ingrid Heath, vice vd och policychef på Sweden Bio, i ett pressmeddelande.
De förslag som lyfts fram i Susanne Ås Sivborgs rapport överensstämmer till stor del med de förslag som presenterades i den handlingsplan för life science som Sweden Bio satte ihop tillsammans med branschorganisationerna Swedish Medtech och Lif.
- Det visar att det finns en tydlig väg framåt för life science och de flesta är överens om vad som behöver göras. Utmaningen ligger i genomförandet och där är det viktigt att regeringen visar handlingskraft och tar ansvar för ledning och samordning av de insatser som krävs, säger Ingrid Heath.
