Trenden som påverkar life science i grunden
Morgondagens samhälle ställer nya krav på life science-branschen. Med ökad patientmakt och nya tekniska lösningar ökar kraven på nya samarbeten och affärsmodeller.
I en undersökning har konsultfirman tittat på 20 000 företagsförvärv i Europa i olika av branscher och sektorer mellan åren 2011 och 2013. En av upptäckterna var trenden att nya industrier mer och mer driver verksamheten baserad på större frågeställningar snarare än utifrån fördefinierad verksamhetsområden.
- Inom läkemedelsindustrin har verksamheten hittills drivits med inriktning mot sjukvårdssektorn. Där håller det på att ske en förändring och inom traditionella sektorer som life science byggs nu i stället upp en industri runt större frågor som välbefinnande och välfärd, säger Sarah Lidé.
Denna förskjutning öppnar upp för nya typer av bolag att ge sig in i life science-branschen, och enligt Sarah Lidé räcker det inte längre att leta samarbeten mellan bioteknik, medicinteknik- och läkemedelsbolag. För att bli framgångsrik i framtidens life science-landskap måste man vara öppen för samarbeten med andra typer av företag och branscher.
- Det kan handla om livsmedelsbolag som producerar produkter med terapeutisk effekt eller olika typer av it- och kommunikationsbolag. Till och med leksaksbranschen kan vara en tänkbar partner i framtiden.
Sarah Lidé berättar att det redan i dag finns en produkt på marknaden, en nalle, som kan ta emot data om till exempel temperatur och puls från ett sjukt barn som håller den i famnen. Information som sedan föräldrar och läkare lätt kan få tillgång till.
Och när det kommer till utvecklingen inom hälso- och sjukvården ser Sarah Lidé två tydliga trender: individualisering och personanpassning samt ett större fokus på behandlingseffekt för den enskilda patienten.
I dag är människor vana att sköta mycket av sin service själva, som att boka resor på nätet, e-handla och betala räkningar via internetbanken. Samma beteende kommer att flyttas över till hälso- och sjukvården spår Sarah Lidé, och betonar att det innebär nya krav på individanpassning för såväl behandling som kontakt
- Förr hade doktorn all kontroll och makt. I och med nya behov och nya tekniska lösningar flyttas detta mer och mer över till patienten som också ställer krav på att bli behandlad utifrån sina egna unika egenskaper.
Hand i hand med individualiseringen går utvecklingen av individanpassade läkemedel. Att ta fram den typen av läkemedel är dock dyrt. Många gånger krävs DNA-sekvensering, som än så länge är relativt kostsamt. I takt med de accelererande kostnaderna för hälso- och sjukvården ställs därför högre krav på att de individanpassade läkemedlen har dokumenterad effekt.
- För ett nytt dyrare läkemedel räcker det inte med att vara lite bättre än de som redan används utan man måste kunna visa att det har en väsentligt mycket bättre effekt. Här ligger ett stort ansvar på läkemedelsindustrin. Men genom nya samarbeten med ICT-bolag kan man till exempel samla in data om hur patienter reagerar på en behandling redan från start och få tidig information om effekt.
Sarah Lidé påpekar dock att sådan information inte har något värde om inte hälso- och sjukvården får tillgång till den och att förutsättningen för det är att läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården hittar nya sätt att samarbeta.
Den pågående individanpassningen i såväl läkemedelsutvecklingen som i hälso- och sjukvården ställer också krav på nya affärsmodeller. Läkemedelsbolagens traditionella jakt på nya läkemedel för stora patientgrupper hör enligt Sarah Lidé till det förgångna.
- Industrin affärsmodeller kan inte längre vara uppbyggda kring blockbusters och sjukvården kan inte längre beräkna behandlingskostnaderna utifrån priset på en tablett. För bolagen handlar det om att tillsammans med de nya individanpassade läkemedlen också utveckla tillhörande diagnostik för att visa vilka patienter som har nytta av medicinen. Inom vården är det å andra sidan viktigt att doktorerna förstår och inkorporerar de nya metoderna i den dagliga verksamheten. Det är många och stora utmaningar, men det är dit utvecklingen är på väg.
Och förutom mer individanpassad vård och behandling kommer de tekniska lösningarna för patienter att själva följa och monitorera sin sjukdom att bli fler. Inom diabetes har de redan funnits en tid men trenden finns inom andra sjukdomsområden som exempelvis Parkinson och multipel scleros.
- Det finns ett stort intresse från ICT-bolagen att utveckla sådana produkter, men de, life science-industrin och hälso- och sjukvården kommer att behöva samarbeta för att förstå den nya marknaden. ICT-bolagen måste förstå förutsättningarna inom life science och hälso- och sjukvården och de senare måste förstå vilka möjligheter ny teknik och nya tekniska lösningar innebär för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.
Här drivs utvecklingen redan i dag av bolag som Apple, Google och Samsung, som alla har breddat sin verksamhet mot life science och hälsa. Men även mindre entreprenörer, med eller utan egen erfarenhet av sjukdom, står för en betydande del av utvecklingen.
- Den ökade användningen av smartphones, och på sikt kanske också av produkter som Google Glasses och Apple Watch, kommer att driva demokratiseringen av hälso- och sjukvården. Individen kommer att ha en allt större kontroll och makt över den egna hälsan.
