Långt kvar till de bästa i Europa
EU:s elitsatsning på fri forskningsfinansiering har nära på fördubblats i den nya programperioden Horizon 2020. Svenska life science-forskare har hittills varit duktiga på att söka men sämre på att få anslag, visar Life Science Swedens kartläggning.
- Jag skulle säga att det är något svårare att få pengar från ERC än från andra finansieringskällor. Du konkurrerar ju med forskare i hela världen som vill vara verksamma i Europa, säger Ana Beramendi på Vetenskapsrådet.
Hon ansvarar för rådets insatser för att fler svenska forskare ska beviljas anslag från den europeiska potten. Utöver råd om själva ansökan får kandidaterna hjälp med sin muntliga presentation för att klara sig bättre framför den expertpanel i Bryssel som har sista ordet.
Med hänsyn tagen till folkmängden ligger Sverige trea både i antalet beviljade ansökningar inom life science och i den totala summan beviljade medel. Men det beror inte främst på att svenska forskare är mer framstående än andra, utan på att svenska forskare är ovanligt flitiga på att skriva ansökningar. Andelen svenska ansökningar som beviljas är i själv verket bara 8,5 procent jämfört med Schweiz 28,3 procent. Varken Israel eller Schweiz, som ligger tvåa respektive etta i ligan, är medlemmar i EU. I stället tar de del av EU:s forskningspott genom associationsavtal och betalar miljardbelopp varje år för att få vara med i unionens olika forskningssamarbeten, inklusive ERC.
Varför får då de svenska forskarna så klen utdelning när det gäller andelen beviljade ansökningar? Något enkelt svar finns inte, menar ERC:s vice ordförande Carl-Henrik Heldin, till vardags molekylärbiologiprofessor i Uppsala.
- Men det är delvis en fråga om rekrytering. Vi måste bli bättre på att värva de allra bästa forskarna, både de som gått genom det svenska skolsystemet och de som kommer utifrån, säger han.
Siffrorna ger honom visst stöd. Schweiz, som har mer än tre gånger så hög andel framgångsrika sökanden inom life science som Sverige, har också en av de högsta procentandelarna ERC-finansierade forskare födda utomlands.
− Vår analys är att Schweiziska universitet länge varit en attraktiv arbetsmiljö för utländska toppforskare. Det handlar alltså inte så mycket om att Schweiz är ovanligt bra på att få fram toppforskare, utan på att schweiziska lärosäten är ovanligt duktiga på att attrahera dem utifrån, säger Judith Zbinden, kontaktperson på schweiziska statligt finansierade Euresearch.
Organisationen hjälper Schweiziska forskare att säkra finansiering från olika EU-program. Liksom Vetenskapsrådet i Sverige och motsvarigheterna i en rad andra länder ger Euresearch feedback på såväl ansökan som på den muntliga presentationen för de forskare som söker. Vissa universitetsledningar är även aktiva i att själva plocka ut och uppmuntra de forskare som de tycker ska söka.
- Men det finns många länder som ger lika mycket stöd. Vi hoppas så klart att det jobb vi gör på Euresearch gör någon skillnad, men det är mycket svårt att mäta, säger Judith Zbinden.
Med 33 beviljade ERC-anslag hittills är Karolinska Institutet det enda svenska lärosätet som placerar sig på topp 30-listan i Europa. Utöver en väl utbyggd stödstruktur pekar Björn Kull, enhetschef vid Grants Office på KI, på att universitetets profil passar väl in på ERC:s kriterier.
- Cirka 80 procent av KI:s omsättning går till forskning och det görs strategiska satsningar på genombrottsforskning, så kallad blue sky-forskning. Det är det ERC är intresserade av, säger han.
Männen dominerar bland mottagarna av ERC-pengar på KI, liksom i övriga Europa. Totalt under 2013 utgjorde kvinnorna 35 procent av de som sökte och 25 procent av de som beviljades anslag inom life science. ERC-kommittén har försökt bättra på statistiken genom att bland annat att sätta upp mål för könsfördelningen på de paneler som används för att sålla bland sökanden. Kvinnor som föder barn får också 18 månaders uppskov från de tidsgränser som gäller efter doktorsexamen för att kunna söka ERC-stöd. Tatjana Nilsson, specialiserad på EU-finansiering på Grants Office, menar att den sneda könsbalansen är svår att rå på, åtminstone lokalt.
- Våra gruppaktiviteter är riktade till alla sökande, även om vi i de individuella mötena arbetar med att entusiasmera kvinnliga forskare att våga söka. Slutgiltigen är det panelerna runt om i Europa som bestämmer vilka som går vidare och då är excellens det enda kriteriet som avgör, säger hon.
Med Horizon 2020 har ERC-potten svällt till att utgöra en sjättedel av hela ramprogrammets forskningsbudget. Men någon enkel match blir det inte heller framöver att kamma hem EU-stödet menar Carl-Henrik Heldin, trots att olika svenska elitsatsningar de senaste åren gjort det möjligt för framförallt unga forskare att visa framfötterna.
- Det är fortfarande ett problem hur de yngre forskarna ska tas om hand av systemet, det finns ingen riktigt rättvis, tydlig och transparent karriärväg vid svenska universitet. Det är en konflikt mellan forskningens behov av förnyelse, mobilitet och excellens å ena sidan och svenska arbetsmarknadslagar å andra sidan som garanterar trygghet för de som fått ett jobb. Det är svårt att kombinera, säger han.
[tboot_well width="50%"]
Tio i topp
Så bra är länderna på att söka ERC-medel
Land – Utbetalda medel (milj euro/milj invånare)
Schweiz – 34,2
Israel – 24,5
Sverige – 13,4
Nederländerna – 12,6
Finland – 10,6
Danmark – 10,1
Storbritannien – 9,2
Österrike – 9,0
Belgien – 8,5
Tyskland – 5,8
Land – Beviljade anslag/inkomna ansökningar (procent)
Schweiz – 28,3
Israel – 19,5
Österrike – 18,2
Tyskland – 14,5
Storbritannien – 13,9
Belgien – 12,5
Nederländerna – 12,0
Danmark – 9,8
Sverige – 8,5
Finland – 6,3
[/tboot_well]
