De förlänger läkemedels livslängd
I samarbete med Affibody har KTH-forskarna Torbjörn Gräslund och Johan Seijsing utvecklat en ny teknik för att förlänga halveringstiden för proteinläkemedel.
Fcrn-receptorn sitter på insidan av endosomerna. När proteiner i blodet tas upp av celler, endocyteras, kommer de in i endosomerna och bärs normalt till lysosomerna, där de bryts ner.
- Antikroppar skonas från lysosomen genom att de binder till Fcrn när de endocytoseras. Bindningen släpper inte förrän de kommer ut ur cellen in i blodet igen, med hjälp av receptorn. Det är kroppens egen mekanism för att förlänga livslängden för antikroppar och det är den mekanismen som vi vill utnyttja, säger Johan Seijsing, som jobbar på avdelningen för proteinteknologi på KTH.
Tanken är att fästa läkemedel vid affibodymolekyler som i sin tur kommer att binda till Fcrn-receptorn. Förhoppningen är att detta ska rädda läkemedlen från att brytas ner i lysosomen och på så sätt förlänga deras halveringstid. Forskarna har selekterat ut 16 affibodymolekyler bland miljarder möjliga. Tre av dessa har testats i en djurmodell med ett modellprotein.
- En av molekylerna har visat sig särskilt effektiv och nästa steg är att testa om vi kan uppnå samma effekt för läkemedel som för modellproteinet, säger Johan Seijsing.
En förlängd halveringstid för läkemedel kan möjliggöra att läkemedlen kan tas mer sällan, i lägre doser och att dosen blir jämnare över tid, vilket i sin tur höjer effekten av läkemedlet.
I framtiden har forskarna även ett intresse av att testa tekniken som ett sätt att möjliggöra andra typer av administrering av läkemedel.
- Proteinläkemedel måste i dagsläget injiceras men genom att Fcrn-receptorn även finns i exempelvis tarmen och lungorna tror vi att vi, genom vår teknik, kan få receptorn att bära in läkemedel till blodet därifrån. Det skulle innebära att proteinläkemedel skulle kunna inhaleras eller tas i tablettform men det är dock bara på idéstadiet fortfarande, säger Johan Seijsing.