23948sdkhjf

Innovation på agendan

Hur attraktivt är Sverige för innovativa människor och företag? Det var temat för innovationsmyndigheten Vinnovas årskonferens som hölls i dag tisdag på Stockholm Waterfront.
På plats för att diskutera det svenska innovationsklimatet var bland annat vår nya framtidsminister Kristina Persson. Hon poängterade den nya regeringens ambition att driva en långsiktig forsknings- och innovationspolitik men gav samtidigt uttryck för den osäkerhet som finns kring regeringsbildningen och den stundande budgetomröstningen. Hon ville därför inte ge något besked om när det aviserade innovationsrådet kan tänkas vara på plats.

- Jag hade hoppats kunna presentera något om detta innan jul, men jag inte så säker längre. Den nuvarande regeringssituationen tar mycket energi, sade Kristina Persson.

Hon lyfte dock fram att för att Sverige ska fortsätta behålla sin position som ett innovativt land, och helst förbättra den, måste vi spänna bågen högt och ligga i framkant när det gäller innovation.

Under dagen delade också talare från Indien, Israel och Brasilien med sig av erfarenheter och insikter kring innovationsarbetet i sina respektive länder.

Sam Pitroda har tidigare varit rådgivare åt Indiens tidigare president Rajiv Gandhi och har stor del i den telekomrevolution som skett i landet. Han menade att en av de största utmaningarna globalt är vårt nuvarande sätt att tänka.

- Vi tänker som på 1800-talet, har 1900-talets processer som ska möta 20000-talets behov. Vi måste utveckla en ny typ av ekonomi som är skalbar, vilket betyder att den inte kan vara baserad på konsumtion.

Behovet av skalbarhet var något Sam Pitroda återkom till flera gånger. För utan att kunna skalas upp kan utvecklingar och innovationer aldrig nå den stora massan.

- För att något ska vara skalbart måste det vara tillräckligt billigt och prisvärt, till exempel utbildning. En utbildning vid ett toppuniversitet är något de flesta inte har råd med och är därför inte det. En viktig fråga är med andra ord hur gör vi utbildning skalbar?

En annan fråga han återkom till var hur innovationskraften används.

- I dag ägnar sig de flesta åt att lösa de rikas problem, vilka egentligen inte har några problem. Det leder i sin tur till att inga talanger löser problem för fattiga, där de verkliga problemen finns.

Sam Pitrodas ta -hem-budskap var att vi måste börja se allt vi gör ur ett globalt perspektiv. En svensk doktor eller professor är inte bara viktig här i Sverige utan i resten av världen. Ett mer konkret exempel rörde det faktum att man i dag måste söka ett nytt patent i varje nytt land man vill ha patent i, något som både tar tid och kostar pengar.

- Men marknaden är global och i dag borde man kunna söka patent on line.

Sam Pitroda avslutade med att identifiera fyra utmaningar som han ser att Sverige som innovationsland står inför. Vad gäller immigration och integration saknar vi system för att attrahera unga talanger där bland annat tiden att få uppehållstillstånd är något som han anser kan förbättras.

- Sedan måste ni uppdatera era lagar om anställningsvillkor och göra dem mer flexibla. Viss trygghet är bra men livstidsanställningar hör till det förgångna och gör att människor inte rör på sig. Människor nuförtiden kommer att ha många jobb under en livstid.

Ytterligare saker att förbättra är enligt Sam Pitroda vår infrastruktur, där han menade att dagens unga inte vill bo i förorter utan både bo och jobba inne i staden. Han poängterade också att vi inte får glömma bort att all innovation handlar om och görs av människor.

- Det är varken politiker eller företag som står för innovationen utan enskilda människor. Därför är det avgörande att lyckas attrahera unga talanger.

Även Manuel Trajtenberg från Israels system för högre utbildning talade under dagen. Han inledde med en genomgång av bakgrunden till Israels innovationsframgångar och lyfte särskilt fram de ungas entreprenöriella attityd.

- De är inte rädda för att misslyckas och varje år startas ungefär 700 nya företag. Av dem läggs ungefär hälften ner, men det är ingen som ser det som ett misslyckande, snarare tvärtom. Dessutom är de vana vid och bekväma att verka på en internationell arena.

En annan orsak till framgången förklarade Manuel Trajtenberg med att man aldrig på förhand valde ut några vinnare vad gäller framgångsrika företag och idéer.

- Det fungerar inte att försöka förutse vad som kommer att lyckas eftersom saker och förutsättningar förändras hela tiden. Låt i stället marknaden komma med de nya idéerna.

För Sveriges del såg han vår hittillsvarande framgång som det största hotet mot att fortsätta utvecklas som innovationsland.

- När det går bra är risken att man lutar sig tillbaka och det skapar ingen press på att fortsätta utvecklas, sade Manuel Trajtenberg.

Under dagen fick också unga forskare och entreprenörer komma till tals och som en av Sveriges fördelar som forskningsland framfördes den relativt stora friheten man som forskare har gentemot sin professor. Bland nackdelarna nämndes föga förvånande bristen på och svårigheten att skaffa finansiering.

- Det är en stor press att söka anslag som inte bara ska finansiera forskningen utan också löner för de som arbetar i forskargruppen, sade Fengling Zhang , professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, som ursprungligen kommer från Kina men har gjort en forskarkarriär i Sverige.

Finansieringsproblematiken belystes också av Gisela Mwepu, vd för Okapi Finance International, som säljer betalningssystem och it-tjänster. I dag har bolaget verksamhet i fem länder förutom Sverige. Baserat på egna erfarenheter konstaterade Gisela Mwepu att det inte är svårt att få statlig finansiering i start up-skedet, men att det är betydligt svårare när bolaget kommit lite längre och är redo att expandera och globalisera.

- Där har andra länder som USA, Mexico och Storbritannien en mycket bättre innovationsatmosfär, sade hon.

Gisela Mwepu menade att den statliga finansieringen i dessa senare skeden i stort sett har samma villkor som hos vilken riskkapitalist som helst.

- Unga framgångsrika entreprenörer som söker statlig finansiering för att vidareutveckla sitt bolag ska inte stötas bort med orimliga villkor. I alla fall inte om man från regeringens håll menar allvar med att det är viktigt stötta och utveckla entreprenörer och entreprenörskap.

Men trots den stundtals negativa bilden av Sverige som attraktivt innovationsland anades ändå en vilja till förändring. Ett uttryck som återkom upprepade gånger under dagen var ”sense of urgency” – att det bråttom att göra något. Och många verkar redo vilja göra någonting nu.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062