Storsatsar på Crispr
Astrazeneca ingår fyra samarbeten kring genmodifieringstekniken Crispr.
Crispr-tekniken baseras på en funktion i bakteriers eget immunförsvar, som skyddar mikroorganismerna från virus. Den går ut på att olika RNA-sekvenser binder till en utvald gen eller gensekvens som sedan klipps ut av enzymet Cas 9. Tekniken kan användas för att enkelt klippa bort eller modifiera gener i arvsmassan hos en cell.
Astrazeneca bedriver egen verksamhet kring Crispr. Där modifieras tekniken till att bli ett verktyg för framtagningen av nya cellinjer med sjukdomsspecifika genetiska egenskaper. Nu har företaget dock ingått i fyra nya samarbeten för att ytterligare kunna utnyttja tekniken i sin läkemedelsutveckling.
Ett av avtalen har tecknats med det brittiska genomikcentret The Wellcome Trust Sanger Institute. Tillsammans ska parterna ta fram nya cellinjer med avsaknad av vissa gener som spelar en viktig roll i sjukdomar som cancer, metabola sjukdomar, lung- och hjärtkärlsjukdomar, autoimmunitet och inflammation. Målet är sedan att undersöka genernas egenskaper genom att utvärdera vilken effekt avsaknaden av dem har på cellerna. Astrazenecas del i samarbetet är att bidra med cellinjerna som ska modifieras med hjälp av Sanger-institutets bibliotek av Crispr-DNA-sekvenser.
Förutom detta har läkemedelsföretaget tecknat avtal med Kalifornienbaserade Innovative Genomics Initiative, IGI. Fokus i samarbetet kommer att ligga på samma sjukdomsfamiljer som i samarbetet med Sanger-institutet, inklusive regenerativ medicin. Skillnaden att parterna här ska undersöka effekten av att hämma eller aktivera olika gener. Målet är att kunna identifiera nya måltavlor för framtidens behandlingar.
- Vi är glada att kunna kombinera IGI:s expertis inom Crispr-genmodifiering- och reglering med Astrazenecas erfarenhet inom läkemedel. Jag är säker på att vi genom vårt samarbete med forskare vid Astrazeneca kommer att göra framsteg inom läkemedelsutvecklingen och snabbare få nya behandlingar till patienter, säger IGI:s forskningschef Jacob Corn i ett pressmeddelande.
Ett annat samarbete som Astrazeneca har gått in i är med Broad Institute och Whitehead Institute. Där är syftet att använda ett Crispr-bibliotek för att identifera nya måltavlor för framtidens mediciner. Samma mål har ett företagets nya samarbete med Thermo Fisher Scientific. Där ska Astrazeneca få tillgång till laboratorieteknikföretagets bibliotek av RNA som inriktar sig på specifika gener, vilket ska användas för att screena fram nya måltavlor.
