Branschens syn på budgeten
I september lämnade regeringen sitt förslag till budgeten. De konkreta satsningarna på life science var relativt få men branschen tycker ändå att budgeten signalerar fortsatt fokus på sektorn.
I september presenterade regeringen sitt förslag till budgeten och förväntningarna från life science-sektorn var stora. Branschens reaktioner på budgetpropositionen kan sammanfattningsvis sägas vara stillsamma. Överraskningar uteblev, en del välkomna satsningar förekom men mycket ligger under utredning och förslagen på konkreta åtgärder var lätträknade.
- Mycket befinner sig i utredningsfas och det har vi förståelse för ett tag till men snart har tiden för det runnit ut och vi måste börja få se faktiska satsningar och åtgärder, säger Ingrid Heath, vice vd Sweden Bio.
Den nationella samordnaren för life science, Anders Lönnberg , som tillsattes i april, nämns i text och det är tydligt att hans uppdrag kommer att fortsätta efter årsskiftet även om förordnandet i skrivande stund formellt endast sträcker sig fram till årsskiftet.
- Förordnandet löper fram till årsskiftet men det var egentligen redan från början tänkt att fortsätta även därefter, förklarar Anders Lönnberg.
Samordnaren som till sin hjälp har en expertgrupp ska fungera som ett stöd för och ge underlag till regeringen i arbetet med att stärka sektorn.
Inrättandet av samordnaren kritiserades delvis när förordnandet presenterades. Life science-sektorn hade utretts många gånger tidigare – senast under hösten 2014 då patent- och registreringsverkets generaldirektör Susanne Ås Sivborg lämnade över rapporten Ett konkurrenskraftigt ekosystem för Life Science till Näringsdepartementet. Bara månaden innan hade Sweden Bio, Lif och Swedish Medtech lämnat sin handlingsplan för hur svensk life science ska räddas.
- Det är lätt att säga att detta har utretts förr men jag är inte säker på att det har lett fram till så mycket alla gånger. Ibland har det stannat vid att alla är överens om att något behöver åtgärdas, bemöter Anders Lönnberg kritiken.
I budgeten nämns inga summor kring den nationella samordnaren men det är tydligt att regeringen prioriterar tjänsten och ser den som viktig för svensk life science.
Summor förekommer dock kring satsningar på proof-of-concept. Syftet med proof-of-concept är att överbrygga glappet mellan forskning och kommersialisering av forskningsresultaten. Ett stöd i den här fasen ska underlätta för forskaren att bland annat förbereda analyser och strategier att presentera för finansiärer som är intresserade av att investera i deras innovationer, och inte skynda mot kommersialisering och därmed riskera att långsiktig finansiering går förlorad.
Till detta föreslår regeringen att 18 miljoner kronor tillförs Vetenskapsrådets forskningsanslag 2016 och under 2017-2018 beräknas 14 miljoner kronor per år att anvisas.
Som en ytterligare åtgärd för att överbrygga gapet mellan grundforskning och kommersialisering föreslår regeringen att förinkubatorer etableras vid utvalda innovationskontor. Där ska fokus läggas på de affärsmässiga förutsättningarna för en metod eller produkt innan kommersialisering. Tolv miljoner kronor ska enligt propositionen satsas på den här fördjupade kommersiella verifieringen under 2016. För 2017-2018 beräknas sex miljoner kronor per år att anvisas.
Storskalig infrastruktur för forskning är en angelägen fråga och regeringen visar i sin budget att även dom ser forskningsinfrastrukturen som ett prioriterat område då dom vill skjuta till ytterligare 50 miljoner kronor för 2016 till Scilifelab. I propositionen Forskning och innovation från 2012 presenterades satsningar på totalt 200 miljoner kronor för perioden 2013-2016 till detta nationella centrum för molekylär biovetenskap. Nu vill regeringen alltså skjuta till ytterligare kapital.
Förutom dessa satsningar på att stärka life science-området i Sverige görs satsningar på angränsande områden som på ett eller annat sätt påverkar eller samspelar med life science. Bland annat avsätter regeringen medel för att stärka svensk konkurrens- och innovationskraft och regeringen satsar på digitaliseringsarbetet inom hälso- och sjukvården. Att både patienter, forskare, företag och vårdgivare har möjlighet att bidra till insamling, användning och delning av data på ett etiskt och säkert sätt är viktigt för att öka kvaliteten i vården och stärka Sveriges konkurrenskraft inom life science.
- Vi välkomnar att regeringen lyfter digitaliseringsområdet som centralt för fortsatt utveckling av vården och företagen i Sverige, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech.
I budgeten nämner regeringen även lagstiftningen kring den registerbaserade forskningen – en nyckelfråga för svensk life science-forskning som kantats av flera bakslag. Bland annat stoppade datainspektionen 2011 befolkningsstudien Lifegene fram tills en ny tillfällig lag trädde i kraft i slutet av 2013. De omfattande data som Sverige har i form av olika register och databaser ger unika forskningsfördelar och kraven på ett effektivt och integritetssäkert tillhandahållande av informationen är skyhöga från alla håll inom sektorn. Den tillfälliga lagen, Lag om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa, var tidsbegränsad till 31 december 2015 men i väntan på att en ny lag kan komma till stånd förlängs den och gäller nu till och med 31 december 2017.
Trots att de konkreta resursförslagen är begränsade menar företrädare från branschen att budgeten ändå visar att regeringen ser life science som ett prioriterat område.
- Budgeten innehöll för Lif:s del inga direkta överraskningar. Det intressantaste för vår del är det stora fokus som regeringen lägger på life science även om det framförallt framgår av texterna snarare än av de konkreta förslagen, säger Lifs vd Anders Blanck.
De stora förväntningarna har nu flyttats över till forsknings- och innovationspropositionen som presenteras nästa höst och flera aktörer, som Sweden Bio och Lif, har lämnat in synpunkter på vad den måste innehålla för att stärka life science-sektorn i Sverige.
Så tycker branschen om budgetpropositionen:
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska Sverige
”Regeringen lyfter fram många viktiga punkter i sin budget, men det är få konkreta resurser av rimlig storlek och mycket ligger under pågående utredningar vilket gör det omöjligt för oss att värdera detta innan vi ser helheten. Vi utgår från att en kraftsatsning kommer i och med forskningspropositionen nästa år.”
Ingrid Heath, vice vd Sweden Bio
”Det är bra att life science fortsatt finns med på radarn men budgeten innehöll inte mycket till satsningar ännu. Mycket befinner sig i utredningsfas och det har vi förståelse för ett tag till men snart har tiden för det runnit ut och vi måste börja få se faktiska satsningar och åtgärder. Många satsningar hamnar nära akademin som självklart är jätteviktiga, men vi önskar även satsningar på senare faser som stöttar life science-entreprenörer. Det är ett ekosystem där alla delar behöver uppmärksamhet.”
Jan-Olof Jacke, vd Astrazeneca
”Det är uppmuntrande att life science-frågorna fortfarande verkar vara i fokus för regeringen, även om budgetproppen inte innehöll så många nyheter. Vi hade gärna sett en tydligare strategisk plan för hur investeringar i tidig forskning kan leda till fler växande företag inom life science-sektorn i Sverige. Vi förväntar oss flera större grepp i den nya forsknings- och innovationspropositionen 2016. Det ökande skattetrycket finner vi oroande.”
Anders Blanck, vd Lif
”Det är bra att regeringen fortsätter att vara tydlig med sektorns värde för Sverige och på att området kommer att vara fortsatt i fokus för politiken. Även om det inte finns några direkta nya satsningar i propositionen så är det ändå tydligt att life science-samordnarens uppdrag kommer att fortsätta även efter årsskiftet, och att ett samverkansprogram ska tas fram. Det finns ju även vissa nya eller ökade medel till kommersialisering av forskningsresultat som är välkomna.”
Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech
”2016 års budgetproposition visar på att det är ett mellanår för life scienceområdet. Regeringens samordnare tillsattes i våras och arbetet i expertgruppen har kommit igång, men ännu har inte några konkreta förslag hunnit utvecklas färdigt. Vi välkomnar att regeringen avsätter pengar för satsningar som ska stärka svensk konkurrens- och innovationskraft. Vi välkomnar även att regeringen lyfter digitaliseringsområdet som centralt för fortsatt utveckling av vården och företagen i Sverige.”
[tboot_well width="100%"]
Life science i budgeten 2016 i siffror
Ytterligare 50 miljoner kronor till Scilifelab under 2016 för att stärka forskningsinfrastrukturen.
18 miljoner kronor 2016 till Vetenskapsrådets forskningsanslag för att ge stöd till proof-of-concept. År 2017-2018 blir summan 14 miljoner kronor per år.
Etablering av förinkubatorer tilldelas 12 miljoner kronor under 2016 och sex miljoner kronor per år 2017-2018.
[/tboot_well]
[tboot_well width="100%"]
Så här beslutar riksdagen om statens budget
Regeringen ska överlämna sin budgetproposition till riksdagen senast den 20 september varje år. I budgetpropositionen föreslår regeringen en finansplan samt beräknar statens inkomster och hur statens utgifter ska fördelas mellan olika verksamheter.
När budgetpropositionen lämnats till riksdagen börjar riksdagen sin behandling av förslaget. Riksdagen behandlar och beslutar först om de ekonomiska ramarna för alla verksamheter, även kallat utgiftområden, i ett rambeslut. Därefter går riksdagen igenom och beslutar om detaljerna i budgetförslaget för varje utgiftsområde. Riksdagen jobbar med budgeten under en stor del av hösten och fattar de sista besluten strax innan jul.
När riksdagsbehandlingen är klar sammanställs riksdagens beslut om statens budget och överlämnas till regeringen dagarna före jul. Därefter är det regeringens ansvar att genomföra riksdagens beslut, alltså att se till att alla myndigheter får de pengar som riksdagen beslutat om för sina olika verksamheter.
Källa: Regeringen.se och Riksdagen.se
[/tboot_well]
