Han tror på Kinas framtida tillväxt
Gemensamma handlingsplaner för prissättning i Europa, priser som anpassas till nya data och en starkare marknad i Kina är några saker vi har att vänta oss, säger Richard Bergström, chef för den europeiska branschorganisationen för läkemedelsbolag, Efpia.
Vad händer på den europeiska läkemedelsmarknaden just nu?
- Även det som händer i USA med Turing Pharmaceuticals just nu, där vd:n Martin Shkreli höjde priset för ett läkemedel mot parasitsjukdomen toxoplasmos med 5 000 procent, är mycket viktigt för oss. Reaktionerna som har väckts är en katastrof för hela branschen. Problemet är att det är fri prissättning av läkemedel i USA men i Europa har vi priskontroll, som tur är.
Vad har de nya hepatit C-läkemedlen för effekt på branschen?
- Den höga prissättningen har inte gått obemärkt förbi. Läkemedlen har visat sig vara kostnadseffektiva men länder som Italien, som har många hepatit C-patienter, kan inte betala så mycket. Det har lett till rabatter, vilket i sin tur har fått betalarna att vakna upp och inse att det finns priskonkurrens. Nu vill de alltid ha rabatt även när det inte finns konkurrerande läkemedel på marknaden.
Hur kommer prissättningen av läkemedel se ut i framtiden?
- Det finns en samsyn i Europa att man nu måste tänka på hela livscykeln för ett läkemedel från början. Det satsas massor med pengar på studier efter marknadsgodkännande och bara i år investeras nära tio miljarder euro av läkemedelsföretagen på real world data. Problemet är att det i princip är omöjligt att höja priset på ett läkemedel även om nya data visar på ett högre värde av behandlingen. Vi måste få fram mer kompetenta köpare som är villiga att betala mer om det kommer nya relevanta data.
Vad ställer kombinationsbehandlingarna mot cancer för krav på prissättningen?
- Även här är prismodellerna ett hett ämne. Vissa tycker att behandlingarna ska prissättas per indikation medan bolagen gärna vill ha det per kombination, eftersom läkemedlen förstärker varandras effekt. Det är en utmaning att bygga upp en ny prissättningsmodell mellan konkurrerande företag. Det är ju kartellbildning om de talar ihop sig med varandra. Därför är vi även här beroende av betalarna som måste bli mer kompetenta kunder och bättre prisförhandlare.
Hur ska prissättningsproblemen lösas?
- Inom fem år kommer vi att ha en gemensam bedömning av Added Therapeutic Value, ATV, i Europa. Prissättning och behandlingstraditioner kan skilja sig mycket mellan olika länder. Därför är det viktigt att lämna själva prissättningen till respektive nation men att göra en gemensam analys.
Kan det nya systemet verkligen vara på plats inom fem år?
- Ja, men det är osäkert om den kommer att gälla alla eller vissa utvalda läkemedel. Det fanns ett försök att ta fram en gemensam handlingsplan för hepatit C-läkemedlen: om vi skulle sikta på att utplåna sjukdomen eller bara behandla de svårast sjuka. Diskussionen havererade när alla började tala om pris istället för att diskutera vetenskapen. Resultatet är att vissa länder fortfarande inte har tillgång till behandlingarna. Därför finns det nu en konsensus att vi nästa gång ska ha en gemensam bedömning.
Kommer samma sak att hända i medtechbranschen?
- Det är osäkert. Medtechindustrin är kritisk till en gemensam bedömning. Det beror bland annat på att beslutsfattandet när det gäller prissättningen av medicinteknik är mer decentraliserat. Det är i stor utsträckning fortfarande kliniker och doktorer som fattar besluten. Läkemedelsindustrin består dessutom generellt av större företag och branschen är mer koncentrerad, vilket gör policybildning enklare.
Hur påverkar händelserna kring Turing Pharmaceuticals branschen?
- Analytikerna har lärt sig av hepatit C-läkemedlen och av Turing-historien och de börjar nu fundera på läkemedelspriser redan mycket tidigt i utvecklingen. Länge var investerare och riskkapitalister oroliga för de tuffa regulatoriska kraven hos FDA men för två år sedan hamnade prissättningen i topp.
USA:s president Obama har nominerat Robert Califf till ny chef för FDA. Hur kan han påverka branschen?
- Robert Califf är grundare till Duke University Clinical Research Institute. Han har jobbat mycket med kliniska prövningar och anser att dagens upplägg kostar för mycket, tar för lång tid och inte svarar på rätt frågor. Han menar att man kanske till exempel ska godkänna läkemedel i ett tidigare skede, med hänsyn till molekylärmekanik och säkerhetsdata, och sedan utvärdera effekten i realtid i det riktiga livet. Det innebär att FDA:s blivande chef utmanar hela evidenssystemet.
Varför går det trögt för bolag att ta sig in på den kinesiska marknaden?
- Jag tror att vi överskattar den kortsiktiga tillväxten i Kina och underskattar den långsiktiga. Landet bygger nu upp ett nytt sjukvårdssystem med tre olika fonder som betalar för sjukvården för invånarna. Fonderna delar för tillfället inte ut några pengar. Den primära inkomsten för kinesiska sjukhus är nämligen att sälja läkemedel och diagnostik. Det medför att om de får pengar nu så kommer de snabbt att göra sig av med dem. Därför håller man igen till dess att systemet är på plats.
- Kina har dessutom nyligen släppt priskontrollen av vissa läkemedel så nu är det hela havet stormar i landet. Men när allt är på plats så kommer de att komma med ett jättebra system.
[tboot_well width="75%"]
Mer om Richard Bergström
Ålder: 49 år
Bor: Bryssel
Familj: Gift, tre döttrar som går på brittiska skolan i Bryssel.
Bakgrund: Apotekare i grunden. Har jobbat 28 år i life science-branschen. Var chef för Lif i 9 år.
Aktuell: Chef för den europeiska branschorganisationen för läkemedelsbolag, Efpia.
[/tboot_well]