Tar svensk life science tillbaka till världstoppen
Tuffa kvalitetskrav, dyr tillverkning, hårt finansieringsklimat och alltmer produktionsinriktad vård utan incitament för att teknikutveckla. Utmaningarna är stora för att innovera i svensk life science. Men nu ska Vinnovaprogrammet Medtech 4 Health underlätta implementering och hjälpa Sverige tillbaka till världstoppen.
- Jag hörde nyligen att det i snitt tar 17 år att ta en life science-produkt från idé till marknad, säger Olof Lindahl, adjungerad professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet.
Han leder även arbetet vid MT-FoU, centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, CMTS, Norrlands universitetssjukhus och har jobbat med affärsutveckling i medtech-branschen under stor del av sitt yrkesliv.
Olof Lindahl menar att det i slutänden brukar vara brist på pengar som stoppar utvecklingen av nya företag och produkter.
- I de företag jag varit med och startat har projekten ofta stupat på att man inte haft råd att genomföra alla de prövningar som krävs för att ta produkterna till marknaden.
Det är inte bara regelverk och olika certifieringar som bromsar.
- Det är dyrt att ta fram produkterna och dyrt att producera i Sverige. En ytterligare tidskrävande faktor är att utrangera tidigare teknologier och få genomslag för ny teknik.
Ett annat problem är att vården “går på knäna” och inte ser utvecklingsprojekt som en möjlighet utan som något som stör den dagliga verksamheten.
- Hälso- och sjukvårdspersonalen har inte tid att testa nya idéer eller göra prövningar. Många företag är besvikna på utvecklingen de senaste åren.
- Lyckas man få en ny produkt ända till marknaden kan man å andra sidan tjäna väldigt mycket pengar. Medtech-produkter är generellt dyra, och lönsamma.
Nästa problem är enligt Olof Lindahl trenden att större svenska life science-företag köps upp av utländska bolag, och forskning och produktion då ofta flyttas utomlands.
- Expansionen i den här branschen sker främst genom uppköp och många av uppköparna är utländska. Branschen för svensk life science och medtech dalar nedåt, det behövs innovationer, tillväxtbolag och svensk produktion för att den ska klara sig, säger Olof Lindahl.
- Det går bra för många mindre bolag, men det finns alldeles för få kvar av de stora svenska life science-bolagen.
Konsekvensen blir att ingen vågar satsa på medtech.
- För den enskilde försvinner modet, man vågar inte släppa sitt vanliga arbete och satsa på en ny idé eller ett företag. Detsamma gäller investerarna som inte vågar ge sig in i nya projekt eftersom riskerna blir för stora.
För att vända trenden krävs enligt Olof Lindahl rejäla satsningar från regeringens sida.
- Traditionellt har ju Sverige haft hög svansföring inom life science och medtech. Vi har alla förutsättningar att bygga tillväxt och skapa lönsamma företag, men för det krävs pengar. Vården behöver få resurser att kunna jobba med innovation och utvecklingsprojekt.
Nyligen lyfte regeringen fram life science som ett strategiskt innovationsområde. En rad satsningar har gjorts och i höst kom turen till medicinteknik. Projektet Medtech 4 Health är ett tioårigt Vinnova-finansierat, nationellt forskningsprogram för att öka innovationsförmågan i den svenska medtechindustrin.
Projektet drivs genom sju olika noder. Olof Lindahl, som är ansvarig för noden Norra Sverige genom CMTF, Centrum för medicinsk teknik och fysik vid Umeå och Luleå universitet, är väldigt hoppfull:
- Förhoppningsvis stärks den svenska medtech-branschens innovationskraft och affärsutveckling på lång sikt.
I ett första skede finansieras projektet med 110 miljoner under tre år och de första utlysningarna startar i januari 2016. Totalt planeras ett tiotal aktiviteter inom programmet varav många är utlysningar för att främja innovatörer inom hälsa och sjukvård och stötta samarbetsprojekt mellan industri, akademi och vård.
- Det blir ett sätt att köpa loss tid för hälso- och sjukvårdspersonal till innovationsprojekt och kliniska prövningar. Även patienterna skall finnas representerade i programmet, säger Olof Lindahl.
Reidar Gårdebäck på CMTH, Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa vid KTH är nationell samordnare för Medtech 4 Health. Även han har stora förhoppningar på programmet.
- Om tio år hoppas jag att Sverige återtagit en topposition i världen inom medtech.
Han poängterar att Sverige har en stark medtech-industri, med 20 000 anställda och en omsättning på 60 miljarder.
- Svenska medtech-produkter står för fyra procent av världsmarknaden, med bara 0,14 procent av världens befolkning.
Reidar Gårdebäck har jobbat i branschen i 26 år, för medicintekniska företag som Siemens Elema, Elekta, General Electric och Medtronic. Under de senaste 20 åren har han sett hur verksamhetsutvecklingen lagts åt sidan i vården.
- Allt fokus ligger på produktion av vård och omsorg. Det saknas bra incitament för att verksamhetsutveckla eller testa nya tekniker.
Det har, enligt Reidar Gårdebäck, lett till att vården inte följt med i det övriga samhällets teknikutveckling.
- Det gäller inte bara medicinteknik teknik utan generellt. Man skickar pappersbrev och har telefontider för bokning.
Programmet kommer bidra till ökat samarbete mellan vård, akademi och industri.
- Vi ska fungera som ett smörjmedel som frigör resurser i vården för att testa och implementera ny teknik.
Ett syfte med Medtech 4 Health är att skapa förutsättningar för att bygga en livskraftig industri i Sverige. I samarbetet kring Medtech 4 Health ingår elva svenska landsting, sju universitetssjukhus, tio universitet, tre forskningsinstitut samt 64 företag.
- Vi behöver starka företag som betalar skatt i Sverige. Det handlar inte bara om att bygga nya företag, utan också om att motivera de företag som finns här att stanna och fortsätta forska och produktutveckla här.
Reidar Gårdebäck nämner företag som Elekta och Sectra som väldigt aktiva i Sverige.
- Men de frågar sig ju naturligtvis varför de ska behålla sina huvudkontor i Sverige. Innovationsklimatet och tillgången till samarbete med vård och akademi är oerhört viktigt för att motivera medtech-bolagen att stanna.
Även om många bolag är utlandsägda, hindrar inte det att företagen har betydelse för Sverige.
- Baxter, som köpte Gambro utsågs i november till Årets Medtechföretag 2015 för att de satsar omfattande resurser på forskning i Sverige. Och amerikanskägda GE Healthcare har omfattande forskning och flera tusen anställda i Sverige.
I grund och botten handlar innovationsprogrammet om att skapa en bättre och effektivare vård.
- År 2050 kommer Sverige ha dubbelt så många som är över 85 år än idag, samtidigt som andelen av den arbetsföra befolkningen mellan 20-64 år bara beräknas öka med cirka fyra procent. Vi kommer med andra ord att behöva bedriva vård på ett helt annat sätt än idag för att möta behovet. Detta beskrivs i en rapport från Regeringskansliet från 2013 som heter LEV - Den ljusnande framtid är vård.
Reidar ser medicinteknik som en viktig del av lösningen.
- Medtech står bara för 3,5 procent av vårdkostnaderna, men har stor potential att effektivisera vården. De största kostnaderna är lokaler och personal.
- Personalbrist kommer dessutom att bli ett stort problem i framtiden. Vi behöver vård med mer värdeskapande arbete och mindre personal till att utföra onödiga rutiner och administration. Enligt beräkningar kommer personalbehovet inom vården öka med omkring 50 procent under åren 2010–2050 och inom äldreomsorgen ökar personalbehovet tre gånger så mycket som inom hälso-och sjukvården.
Enligt Reidar Gårdebäck krävs effektiviseringar på 0,7-0,8 procent per år i svensk hälso- och sjukvård för att klara framtidens behov.
- Det borde inte vara så svårt. De flesta företagen har effektiviseringsmål på ett par procent per år.
Han drar en parallell till jordbruket.
- På hundra år har antalet sysselsatta minskat från 2,7 miljoner till 37 000 i jordbruket, samtidigt som produktiviteten ökat. Samhällets tekniknivå och utveckling ger förutsättningar att organisera verksamhet på helt nya och effektivare sätt. Rimligtvis borde detta även gälla för vård och omsorg.
- Sverige är tredje bäst i världen på innovation. Att vi är ett litet land med ett relativt homogent sjukvårdssystem gör det också lättare att enas kring förändringar och vid införande av ny teknik och arbetssätt. Vi alla förutsättningar att lyckas.
Läs också:
Branschens syn på budgeten
I september lämnade regeringen sitt förslag till budgeten. De konkreta satsningarna på life science var relativt få men branschen tycker ändå att budgeten signalerar fortsatt fokus på sektorn.
