23948sdkhjf

Rädslan för digital kommunikation släpper

Det är inte bara vården som ligger efter samhället i övrigt. Även bolagen som tillverkar medicinska behandlingar har en lång väg kvar att gå innan de adapterat alla de fördelar som digitaliseringen för med sig. Allt fler bolag har i varje fall påbörjat resan. Den digitala utvecklingen har för de behandlingsutvecklande bolagen, precis som för till exempel medievärlden, skapat en interaktiv kanal direkt med användarna. Patienten kan börja ge tillbaka, blir en resurs i forskning och utveckling och en partner. När följsamheten sviktar kan bolagen hjälpa till. Inte bara hoppas att vårdgivaren följer upp.

En lång rad orsaker har stoppat upp utvecklingen i den digitala relationen med patienten, men nu händer något. Även i Sverige. Tror vi kan räkna med ett ketchupscenario närmaste året.

Det är kulturen , snarare än juridiken, som utvecklats. Att vända sig till patienten, sätta patienten i centrum som det heter, har börjat bli accepterat. Flera bolag har smygit sig ut på den tunna patientkommunikationsisen och den håller! Novartis har utvecklat en app som patienten själv kan använda för att kontrollera när det är dags att behandla mot åldersförändringar i gula fläcken. Den avlastar vården och räddar synen på tusentals patienter. Som många andra läkemedelsbolag har även AstraZeneca tillsammans med nätvårdcentralen Kry, primärvården och Psykologer mot tobak gett sig ut på nätet och tagit upp kampen för att få folk att sluta röka. Ett viktigt folkhälsokrig som måste föras från alla håll, även av de som tillverkar receptbelagda avvänjningsprodukter. Tidigt ute med patientkommunikation var Pfizer. Fler exempel finns och många fler kommer.

Appar, självmätning och digitala tjänster är fortfarande osäker mark i life science-sektorn. När jag frågat runt bland bolag och pr-byråer om digital kommunikation, i synnerhet när det handlar om att adressera slutkonsument, är det inte sällan oro som framskymtar. Man har varit rädd helt enkelt. Rädd för att stöta sig med branschkollegerna. Rädd för att patienter ska missförstå eller i värsta fall ta skada. Rädd för Läkemedelslagen, regelverket och de avskräckande avgifterna. Rädd för den branschutsedda informationsgranskaren som har ett rakt och otydligt budskap. “Prova utveckla en app eller en digital tjänst så ska jag granska och kanske fäller när den är färdig”.

Även vården är ett hinder. Inom diabetesvården finns en öppenhet för digitala hjälpmedel, men det har länge varit motstånd mot att helt integrera lösningarna och få vården att använda industrins digitala lösningar. Det finns en upphandlingspuckel att hantera.

I Europa är Sverige långt framme i att adressera patient. Vi har Fass. Vi vet att patienter kan hantera information. Nu ska bara kanalen öppnas åt andra hållet också.

Hanna Brodda

chefredaktör Life Science Sweden
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062