KS skapar nya rutiner efter massiv kritik
Efter Macchiariniskandalen har Karolinska universitetssjukhuset fått massiv kritik. Nu börjar resultatet av kritiken komma – i form av nya riktlinjer.
Efter Macchiariniskandalen fick Kjell Asplund i uppdrag att utreda vad som faktiskt hänt och hur det kunde gå så fel. I höstas kom han med sin rapport, med stark kritik och 27 rekommendationer för förbättring till sjukhuset.
Arbetet har resulterat i nya riktlinjer för hur obeprövade metoder ska beslutas om och utföras. Det är ofta svåra beslut att fatta, där personal har stort behov av stöd. Helt grundläggande är att kunna tydliggöra vem som har ansvar i olika delar, förklarar Nina Nelson Follin, chefläkare och kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör vid KS.
– Vi har konstaterat att det inte finns någon etablerad definition för vitalindikation, men vi behöver ha tydliga riktlinjer för när man som vårdpersonal eller forskare arbetar med obeprövade metoder. De nya riktlinjerna är ett stöd för vårdpersonalen i de svåra beslut de står inför när de ska använda ännu ej beprövade metoder. Vi gör det också tydligt för patienten vad gäller förutsättningar och riktlinjer när det gäller obeprövade metoder, säger hon.
Under seminariet påpekas också att det är skillnad på vad som är en obeprövad metod, som används i vården, och vad som faktiskt är forskning. Detta är en av de punkter där utredningarna kring Macchiarini sett stora brister.
På KS pågår också ett utvecklingsarbete av de multidisciplinära konferenserna där det nästan helt saknats riktlinjer tidigare. Nu ska det bli tydligare vem initierar konferensen, vilka som deltar och vem som ansvarar för dokumentationen. Just nu testas ett förslag till riktlinjer i flera pilotprojekt.
Flera talare under seminariet uttryckte dock att riktlinjer och regler är grundläggande delar i förbättringsarbetet på KS, men att det också handlar om att förändra en kultur. Det är något som kan bli en större utmaning.