Spindel istället för gris
I friska lungor finns naturligt förekommande surfaktant som är en smörjande ytskiktsfilm som är nödvändig för att ytspänningen i lungalveolerna ska kunna minskas. Utan surfaktant kollapsar alveolerna vid utandning – något som kan drabba för tidigt födda barn eftersom surfaktant ibland saknas.
Den svenska forskarduon Tore Curstedt och Bengt Robertson (1935-2008) lyckades på 1970- och 1980 -talet utveckla ett läkemedel genom att rena proteiner från grislunga. Den första kliniska prövningen inleddes 1985 men fick avbrytas efter halva tiden eftersom resultaten var signifikant mycket bättre än förväntningarna. Alla barn skulle behandlas med den svenska uppfinningen Curosurf.
Men att utvinna läkemedlet ur grislunga är både dyrt och begränsat. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med bland annat Universitetet i Riga, på syntetisk väg lyckats producera surfaktant genom att härma tillverkning av spindelväv. I djurstudier visar sig denna typ av surfaktant vara lika effektiv som de biologiska läkemedel som används kliniskt i dag.
– Tillverkningen är baserad på den metod spindlar använder för att hålla sina extremt lättaggregerade proteiner lösliga inför att de spinner sin tråd. Att vi valde att producera just lungsurfaktantprotein C är för att det troligen är världens mest aggregationsbenägna protein, säger professor Jan Johansson vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.
Med metoden har de lyckats framställa olika potentiella biologiska läkemedel genom att använda den del av spindeltrådsproteinet som ser till att proteinerna hålls lösliga.
– Vi har låtit bakterier producera den här delen av proteinet och sedan kopplat den till olika proteinläkemedelskandidater. Sammanlagt har vi testat metoden på nio biologiska läkemedel eller läkemedelskandidater baserade på proteiner, säger docent Anna Rising vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet som tillsammans med Jan Johansson lett arbetet bakom artikeln som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Forskarna har också jämfört sitt syntetiskt framtagna lungsurfaktant med det biologiskt framtagna som finns på marknaden idag. Det fungerade lika effektivt för att minska ytspänningen i en djurmodell av andningsbesvär hos nyfödda.
– Eftersom den här produktionsmetoden är betydligt enklare och billigare kan det i framtiden bli möjligt att använda vårt syntetiska lungsurfaktant för behandling av flera lungsjukdomar än just för tidigt födda barn. Metoden möjliggör förhoppningsvis även framställning av andra biologiska läkemedel, säger Jan Johansson.
Läs intervjun med Tore Curstedt där han berättar om känslan av att rädda livet på ett barn.