Målet med samarbetet är att ge forskare i Sverige tillgång till AstraZenecas substanslaboratorium för småmolekyler för att hitta nya målproteiner som kan ge läkemedel för hittills obehandlade sjukdomar.

Projekten väntas inriktas på s k fenotypiska assays baserade på celler från patienter där man ser en stor potential.

Substansbiblioteket som AstraZeneca nu erbjuder forskarna består av cirka 14 000 substanser specifikt riktade mot drygt 17 000 proteiner. Genom utvärdering i fenotypiska assays skulle man kunna hitta viktiga reaktionsvägar (pathways) eller mål kopplade till patofysiologiska nyckelprocesser.

"Erbjuder vi substansbiblioteket till vårt nätverk av akademiska forskare ser vi möjligheter till nya upptäckter inom outforskad biologi", säger Anna-Lena Gustavsson, chef för CBCS, i ett pressmeddelande.

“AstraZeneca har en lång och produktiv historia när det gäller samarbete med det svenska forskarsamhället. Detta senaste samarbete ger CBCS tillgång till bolagets screenade samling genom vårt program för öppen innovation. Det innebär en rik källa till kemiska startpunkter för forskarna som kan översätta den nya biologin till innovativa läkemedelsprojekt som kan bli nya behandlingar för behövande patienter", kommenterar Garry Pairaudeau, (Head of External Sciences, Innovative Medicines and Early Development Biotech Unit) AstraZeneca.

Representanter från båda parter ska ingå i ledningsgrupper som ska följa planering och implementering av de utvalda forskningsprojekten.

Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS) startades 2010 som två enheter, en vid Karolinska Institutet och en vid Umeå universitet. 2012 blev CBCS en integrerad plattform vid SciLifeLab som bl a innehåller en samling med 200 000 molekyler.

Läs mer på SciLifeLabs hemsida