Så får vi fart på antibiotikautveckling
Antibiotikaresistens utgör ett hot mot mänskligheten av samma proportioner som de klimatförändringar som pågår och hotar att döda 10 miljoner människor årligen 2050. Det skulle betyda att antibiotikaresistens passerar cancer som dödsorsak med god marginal.
Samtidigt har det inte kommit någon ny antibiotika de senaste 30 åren.
Den allmänt accepterade orsaken till krisen är att lönsamheten har varit allt för dålig när det gäller att utveckla ny antibiotika. Detta bekräftas både av att flertalet stora läkemedelsbolag dragit sig ur infektionsområdet och av att investerare är mycket mer benägna att investera inom andra sjukdomsområden.
Både internationella organ som WHO, nationella organ och regeringar funderar nu på hur utvecklingen av ny antibiotika ska stimuleras.
Detta gäller även den svenska regeringen som nyligen annonserade att man vill stödja utvecklingen och har tillsatt en utredning som ska komma med förslag i slutet av 2018.
Nu presenterar BEAM Alliance, en europeisk branschorganisation för biotechföretag som arbetar med antibiotikaresistens en vitbok med ett färdigt förslag till hur ett sådant stöd bör utformas.
– Det är ett väldigt bra förslag, säger Fritiof Ponten, vd för Quretech bio, ett bolag som utvecklar ny antibiotika med bas i Umeå. Bolaget är medlemmar i BEAM och har haft vitboken på remiss.
– Jag log igenkännande när jag läste för att det stämmer så väl med hur vi har det.
Förslaget betonar den nyckelroll som små och medelstora bolag har som innovatörer.
– De stora bolagen säger att vi gärna köper upp av de små när de har en fas I-substans, men som det ser ut idag är det väldigt svårt för SMEs att finansiera den prekliniska utvecklingen till fas I när de stora bolagen är intresserade, säger Fritiof Ponten.
Globalt finns cirka 250 sådana biotechbolag som fokuserar på nya läkemedel mot antimikrobiell resistens och BEAMs 40 medlemmar har bara de mer än 100 nya läkemedelskandidater. Många av dem bygger på helt nya angreppssätt och målmolekyler.