Hur små barns immunförsvar reagerar på en handfull allergen kan förutsäga uppkomsten av luftvägsallergi och astma senare i livet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften EBioMedicine. Resultaten kan påskynda utvecklingen av förebyggande strategier och nya behandlingar för barn med luftvägsbesvär.

Bildandet av IgE-antikroppar, immunglobulin E, i samband med att kroppen utsätts för allergen har visat sig vara associerat med ökad risk för astma och allergi. Forskare vid Karolinska institutet och Medizinische universität i Wien har nu använt ett nytt tillvägagångssätt för att identifiera vilka specifika allergen som kan förutsäga utvecklingen av luftvägsallergi senare i livet.

Med hjälp av så kallad mikromatrisanalys analyserade forskarna IgE-reaktivitet mot fler än 100 allergen från över 40 allergenkällor. Studien inkluderade 786 barn från den svenska födelsekohorten BAMSE och 248 barn från den brittiska födelsekohorten MAAS. IgE-reaktivitet mot en handfull allergen hos 3–5-åringar förutsåg vilka som skulle drabbas av luftvägsallergi i tonåren med mer än 90 procent sannolikhet i de två geografiskt spridda populationerna. De identifierade riskmolekylerna kom från jordnöt, björk, gräs och katt i den svenska populationen, och från kvalster, gräs och katt i den brittiska populationen.

– Våra resultat visar att endast några få regionala allergen sannolikt kan förutsäga luftvägsallergiers uppkomst och varaktighet och därför bör vara fokus för förebyggande strategier och nya behandlingar, säger professor Magnus Wickman vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som har lett studien.

Forskarna föreslår att diagnostiska tester för allergen som på detta sätt kan kopplas till luftvägsallergier potentiellt skulle kunna användas av läkare som träffar små barn med luftvägsbesvär.