För många människor är alla hjärtans dag förknippad med sorg och saknad. En ny Sifoundersökning visar att mer än var tredje svensk, 35 procent, har förlorat någon de älskar till följd av hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt presenterar Hjärt-lungfonden ny hoppingivande forskning som kan hjälpa vården att förutse vem som kommer att drabbas.

På tio år har forskningen lyckats minska antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom med en fjärdedel – men fortfarande dör över 30 000 människor varje år av sjukdomarna. En ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Hjärt-lungfonden visar att mer än var tredje svensk, 35 procent, har förlorat någon de älskar till följd av hjärt-kärlsjukdom.

– Hjärt-kärlsjukdom är vår största folksjukdom och skapar stort lidande även för de anhöriga – de flesta känner någon som har drabbats av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtstopp. Men tack vare gåvor från svenska folket når forskningen framsteg som kan hjälpa oss att förutsäga och förebygga många hjärtsjukdomar i framtiden, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden

En studie vid Skånes universitetssjukhus i Lund, med stöd av Hjärt-lungfonden, visar att magnetkamerateknik kan användas för att mäta mikrocirkulationen i hjärtmuskeln. Forskarnas hypotes är att försämrad mikrocirkulation är ett första tecken på hjärtsjukdom, och i förlängningen kan den nya tekniken möjliggöra tidigare diagnoser och bättre behandlingar. Tekniken hjälper framför allt diabetesdrabbade och kvinnor med oklar bröstsmärta.

I en annan studie, genomförd vid Uppsala universitet, analyserar forskarna blodprov från personer som inom ett halvår efter provtagningen drabbats av sin första hjärtinfarkt. Förhoppningen är att identifiera biomarkörer som förebådar infarkten, med målet att kunna se vem som löper ökad risk att drabbas inom en snar framtid.  

– Forskningen kommer allt närmare nästa stora genombrott. Om vi kan förutse vilka som kommer att drabbas av hjärt-kärlsjukdom möjliggör det förebyggande behandlingar och kan i förlängningen hjälpa oss att rädda människor från att dö i förtid, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Under 2017 kunde Hjärt-lungfonden dela ut ett rekordstort belopp – över 340 miljoner kronor – till betydande forskningsprojekt. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.