Ett fransk-svenskt big data-projekt har korskopplat tusen friska personers gener med deras immunceller och individuella förutsättningar och livsstil. Analysen av miljontals variabler kan visa vad som verkligen påverkar vårt immunförsvar. Studien publiceras i Nature Immunology och har gjorts av forskare vid Pasteur-institutet i Paris och LTH, Lunds universitet med Jacob Bergstedt, doktorand i reglerteknik, som förste författare. Forskningen banar väg för framtida precisionsmedicinering

– Det går snabbt nu. Datorkraft och genteknik har förbättrats enormt de senaste åren och möjliggör helt nya slags analyser, säger Jacob Bergstedt, som är bioinformatiker och doktorand i reglerteknik vid LTH, Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Studien i systemimmunologi har analyserat gener och vita blodkroppar hos tusen friska fransmän men är relevant för alla människor, oavsett nationalitet – och jämfört med kön, ålder, livsstil och sjukdomshistoria.

– Poängen med en sådan här grundlig och bred studie, där mer eller mindre alla delar av immunsystemet undersökts, är att vi kunnat generera en mängd nya hypoteser om orsaken bakom olika sjukdomar. Att använda big data för att förstå ett så pass komplext system som immunförsvaret innebär en stor förändring, säger Jacob Bergstedt.

Vad påverkar då immunförsvaret? Studien kan sägas ha ett första utkast till svar. Av alla faktorer som potentiellt kunnat förändra immunförsvararet har man hittat fyra med en bred effekt över hela immunförsvaret, medan ett antal genetiska mutationer har en mer lokal, men stark påverkan.

• Rökning. Tidigare studier har kopplat rökning till ökad infektionsrisk. Den aktuella studien kan ge en möjlig förklaring till varför: Aktiva rökare har fler regulatoriska T-celler, Treg-celler. De  hämmar det adaptiva immunsvaret, vilket kan leda till ett sämre skydd mot infektioner.
• CMV-virus, eller cytomegalovirus, ett herpesvirus som nästan alla människor får förr eller senare, oftast utan att märka det. Trots det visar studien att viruset påverkar delar av immunförsvaret extremt mycket eftersom mängden så kallade minnes T-celler, en typ av vit blodkropp med uppgift att bekämpa just detta virus, ökar kraftigt.
• Kön. Kvinnors och mäns immunsystem skiljer sig lite åt. Det är exempelvis tidigare känt att kvinnor har en ökad risk för autoimmuna sjukdomar som reumatism, men vad det kan bero på är inte klart. Den här studien visar att kvinnor har fler så kallade MAIT-celler, som har föreslagits orsaka autoimmuna sjukdomar. Detta skulle kunna vara en anledning till att kvinnor har en ökad risk för sådana sjukdomar.
• Ålder. Det är sedan tidigare känt att immunförsvaret förändras med åldern, och det kan forskarna se tydligt i den här studien. Studien visar dock att förändringen är större och mer genomgående än man tidigare trott.
• 15 mutationer. Av de 6 miljoner mutationer som studerades, såg forskarna att 15 stycken hade stor men lokal påverkan på immunsystemet; en mutation påverkade enbart en eller ett fåtal typer av vita blodkroppar. Just de mutationer som visade sig ha effekt har tidigare förknippats med risk för autoimmuna sjukdomar.