Forskare från Uppsala universitet har, i samarbete med flera amerikanska kollegor, hittat en akilleshäl för den vanligaste formen av elakartade barnhjärntumörer. Genom att kombinera två sorters läkemedel går det att samtidigt angripa cancercellens delning och dess förstärkningssystem, vilket behövs för att behandlingen ska bli tillräckligt effektiv. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.

MYC är ett protein som kan binda till specifika platser i genomet inne i cellens kärna och som på så sätt styr produktionen av ett flertal viktiga gener. MYC är ofta överproducerat i aggressiv cancer av typen medulloblastom, som är den vanligaste formen av elakartade hjärntumörer som drabbar barn. MYC-proteiner styr cancerns tillväxt genom att först dirigera proteiner som styr cellcykeln att öka celldelningen och sen skruva upp olika förstärkningssignaler i cancercellen som gör den ännu farligare. Trots att MYC-proteiner är inblandade i nästan hälften av all typ av cancer hos människa, finns det idag inga effektiva läkemedel som, var för sig, på ett direkt sätt kan hämma dem.

Forskningsgruppen, som letts från Uppsala universitet, testade först ett läkemedel som hämmar proteinet CDK2 som i sin tur styr cellcykeln hos delande cancerceller. Läkemedlet visade sig bromsa cellcykeln men kunde även effektivt hämma MYC i hjärncancerceller. Men endast i kombination med en så kallad BET-hämmare, en substans som hindrar att MYC förstärker andra gener i cellen, blev effekten tillräckligt stark för att slå ut cancerns tillväxt ordentligt. De båda substanserna testades i olika modellsystem som drivs av MYC-proteiner och direkt på odlade hjärncancerceller från patienter med onormalt höga nivåer av MYC-proteiner.

- Vi såg att substanserna som användes i behandlingen tog sig över blodhjärnbarriären vilket gör att de faktiskt tar sig fram och kan attackera tumörcellerna i hjärnan. Blodhjärnbarriären omsluter våra hjärnor och stänger normalt ute onödiga eller potentiellt farliga substanser, inklusive många typer av läkemedel att nå in till hjärnan. Att ett läkemedel tar sig ända fram till sitt mål i hjärnan är förstås en förutsättning för att de ska kunna användas effektivt i klinisk behandling av dessa patienter, säger Fredrik Swartling, docent på institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet som ledde studien i ett pressmeddelande.