Tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare. Detta är en av slutsatserna i Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningen vid de landsting och universitet som omfattas av ALF-avtalet som idag har lämnats till regeringen.

– Svensk klinisk forskning håller generellt en hög kvalitet och forskningsresultaten överförs på ett effektivt sätt till sjukvården. Utvärderingen ger flera goda exempel på det. Vi ser också att det finns utrymme för kvalitetshöjande åtgärder i samtliga utvärderade ALF-regioner, säger Sven Stafström, Vetenskapsrådets generaldirektör, i ett pressmeddelande.

Vetenskapsrådet har på uppdrag av regeringen utvärderat den kliniska forskning som bedrivs vid de sju landsting och sju universitet som omfattas av det så kallade ALF-avtalet. Avtalet reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting när det gäller utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.

Tre aspekter av den kliniska forskningen har utvärderats: den vetenskapliga produktionens kvalitet, forskningens kliniska betydelse och samhällsnytta, samt forskningens förutsättningar.

Utvärderingen har genomförts av 70 internationella experter. De har granskat olika underlag, till exempel bibliometriska analyser, publikationer och självvärderingar, och intervjuat representanter för de landsting och universitetet som har utvärderas.

Granskningen visar att varje ALF-region har styrkor inom olika forskningsområden, att vissa forskningsområden är starka i flera ALF-regioner och att svensk klinisk forskning därför skulle gynnas av fler och större nationella samarbeten inom dessa forskningsområden. Man lyfter också fram att tillgången till olika kvalitetsregister och biobanker ger goda förutsättningar att bedriva klinisk forskning i Sverige. En större samordning som utgår från nationella strategier skulle kunna höja kvaliteten ytterligare på den kliniska forskningen.

Ett viktigt syfte med utvärderingarna är att identifiera och lyfta fram ALF-regioner som utmärker sig genom sitt kvalitetsarbete och därmed kan fungera som förebilder. Enligt ALF-avtalet ska resultaten av utvärderingarna ligga till grund för den fördelningsmodell för ALF-ersättningen som ska användas från och med 2019. Modellen innebär att 20 procent av ALF-ersättningen för klinisk forskning ska fördelas baserat på den kliniska forskningens kvalitet.