Om någon vecka börjar inflyttningen. Totalt finns plats för 1800 personer att arbeta här i den 65 000 kvadratmeter stora byggnaden. Här kommer forskare från olika vetenskapliga discipliner att samlas under ett tak.

– Det här är det enskilt största byggprojektet som Akademiska hus har gjort, berättar Magnus Huss, marknadsområdesdirektör på Akademiska hus, som är byggherre för projektet.

Byggnaden började byggas 2013 och nu står den enorma laboratoriebyggnaden klar för inflytt – sex månader innan utsatt tid. Innanför entrén öppnar en stor ljusgård upp sig och i taket släpper 43 cirklar in dagsljus. I ljusgården finns stora planteringar och riktiga träd.

– Det gröna är viktigt och följer med in från campus in i byggnaden. Vi har jobbat mycket med växter och träd och att himmelen ska synas. På många platser i byggnaden finns stora växtväggar. Människan mår bra av växter, säger Magnus Huss.

Arkitekturen ska bjuda in till möten forskare emellan. Alla går in genom samma entré, den gemensamma ljusgården är en naturlig samlingsplats, överst i huset finns matsalar med uteplatser och glasväggar har många gånger ersatt traditionella väggar, allt för att forskare ska mötas.

– Vi har en lång historia att vara stolta över men vi får inte fastna i det förgångna och faktum är att många av våra lokaler inte har hängt med. Med Biomedicum skapar vi en toppmodern och unik miljö för forskare och studenter att utvecklas i och vi tror att detta hus kommer att vara en plattform för gränsöverskridande forskning, förklarar Karin Dahlman-Wright, prorektor KI.

Projektet är klart före utsatt tid och kostnaderna hamnar på 350 miljoner kronor under budget inklusive gjorda tilläggsbeställningar. Att detta lyckades beror på en rad faktorer menar Tommy Stjernfeldt, projektledare Akademiska hus.

– Det handlar om att vi hade en tydlig projektplan, noggrann granskning av alla handlingar, att vi varit rädda om varje krona, att vi arbetat med en entreprenör som fattar och att vi hittade rätt fönster för upphandlingen.

Byggnaden är 11 våningar och den nedersta våningen ligger långt under grundvattennivå. Ett bygge som inte har saknat utmaningar.

– Vi har sprängt bort 80 000 kubikmeter sten och det har skett i direkt anslutning till känslig forskning i intilliggande hus, som absolut inte får störas men det har förlöpt helt smärtfritt. Det är ett resultat av teamarbete mellan generalentreprenören Skanska, KI och akademiska hus, menar Tommy Stjernfeldt.

Den som stannar till och sätter sig på någon av bänkarna i ljusgården på entréplan kanske upptäcker vad som döljer sig under golvet. En plakett markerar att här finns en tidskapsel nergrävd. Och innehållet?

– En dagstidning daterad 24 september 2013, några mynt och ritningarna så som de såg ut då, avslöjar Tommy Stjernfeldt. Vilken dagstidning förblir dock en hemlighet.