En ny studie visar att redovisningen av ekonomiska transaktioner mellan läkemedelsindustrin och personal från sjukvården fungerar dåligt i de flesta europeiska länder.

I studien undersöktes öppenheten och omfattningen av sådan rapportering i nio europeiska länder. Bäst fungerade redovisningen enligt studien i Storbritannien. Sämst var det i de länder där läkemedelsbolagen själva bär ansvaret för att redovisa vad de bjuder sjukvårdspersonalen på – så kallad självsanering. Ett av dessa länder är Sverige. Några vanliga problem i dessa länder är att läkare kan välja om de vill redovisa sina inkomster från företagen eller inte, att bjudmiddagar i vissa fall undantas samt att det saknas sökbara databaser för att lätt få tillgång till informationen.

– Vi vet från studier från USA att det finns ett samband mellan betalningar till läkare och ökade kostnader och lägre kvalitet när det gäller förskrivningen av läkemedel. Större transparens är ett första steg för att synliggöra den här kopplingen, säger Shai Mulinari, forskare i sociologi vid Lunds universitet.

– Vår studie visar att ett system där industrin och sjukvården själva ska reglera detta, som i Sverige, fungerar dåligt i jämförelse med system där det är staten som tar ansvaret som i USA och några europeiska länder.

För att få bukt med problemen krävs enligt studien dels en ökad transparens i redovisningen och dels restriktioner när det gäller de betalningar som industrin genomför till sjukvårdspersonalen.

Systemet i Sverige är dock inte bara dåligt enligt Shai Mulinari, som lyfter fram att läkemedelsindustrin här har valt att inte betala för konferensresor och logi för läkare längre.

Den internationella studien har publicerats i International Journal of Health Policy and Management. Läs mer här:
Studien Sunshine Policies and Murky Shadows in Europe: Disclosure of Pharmaceutical Industry Payments to Health Professionals in Nine European Countries finns att ladda ner här