De första rapporterna gäller stafylokocker, E. coli och K. pnemoniae, en annan viktig bakterie vid blodförgiftning. Sammanställningarna görs från Svebar, en databas som drygt 80 procent av Sveriges mikrobiologiska laboratorier är anslutna till. Syftet med rapporterna är att öka kunskapen om antibiotikaresistensens utveckling i landet.

– De nya sammanställningarna kommer att ge oss oerhört värdefull kunskap både på nationell och regional nivå, vilket skapar större möjligheter att arbeta effektivt mot den ökande antibiotikaresistensen. Exempel på förbättringar är att vi nu enkelt kan titta på samtidig resistens eller känslighet för flera antibiotika, säger Olov Aspevall, utredare, i ett pressmeddelande.

I Svebar finns även en larmfunktion som kan skräddarsys efter behov. På så sätt kan både nationella och regionala aktörer snabbt få en indikation ifall ett utbrott är på gång.

Datainsamlingen sker genom att provresultat från laboratorierna överförs automatiskt till Svebar varje natt. Data bearbetas sedan i systemet och sammanställs så att Folkhälsomyndigheten och laboratorierna kan överblicka resistensförekomsten.

– Eftersom Svebar samlar in alla odlingsresultat, kan vi nu snabbt ta fram sammanställningar om läget i Sverige när det rapporteras nya resistenstyper internationellt, säger Olov Aspevall.

Varje rapport från Folkhälsomyndigheten kommer att behandla en bakterieart och en provtyp. Totalt räknar Folkhälsomyndigheten med att regelbundet, minst en gång per år, publicera ett tiotal olika rapporter.

Här finns rapporterna.