Clostridium difficile kan ge diarré och i sällsynta fall orsaka livshotande sjukdomstillstånd.

‒ Det finns flera saker som påverkar incidensen av Clostridium difficile lokalt och nationellt. Bland annat hur många prover som tas, diagnostikens känslighet, hur mycket antibiotika och vilken typ av antibiotika som används samt hur väl städning och vårdhygien fungerar, säger Thomas Åkerlund, utredare och mikrobiolog vid Folkhälsomyndigheten i en kommentar.

Trots att provtagningen har ökat samtidigt som diagnostiken blivit känsligare har inte fler fall upptäckts. Tvärtom har förekomsten minskat med 22 procent.

När det gäller användning av antibiotika, som är den vanligaste utlösande faktorn till sjukdomen, är kopplingen till den aktuella minskningen av Clostridium difficile mellan år 2012-2016 mer oklar.

‒ Det finns ett starkt generellt samband mellan antibiotikaanvändning och infektion av Clostridium difficile. Dock visar den nationella statistiken att den totala förbrukningen av antibiotika på sjukhusen, där sjukdomen är allra vanligast, inte förändrats nämnvärt under perioden 2012-2016. Lokala insatser har dock visat att en klok antibiotikaanvändning minskar förekomsten av sjukdomen och det är därför viktigt att fortsatt följa och se över antibiotikaförskrivningen, fortsätter Thomas Åkerlund.

Utöver klok antibiotikabehandling finns det flera faktorer som pekar på att förbättrad vårdhygien, bland annat städning med klorin, har spelat en stor roll för minskningen.

Som jämförelse har Finland nyligen publicerat en liknande studie under samma tidsperiod som den i Sverige. Resultaten visade att incidensen i Finland varit oförändrad sedan 2010 och är idag drygt 20 procent högre än den i Sverige. Det skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.