Så kan life science-branschen lyckas med rekryteringarna
– Vissa menar att det råder kandidatbrist men jag menar att vi som rekryterare måste vara lite stränga mot dem som söker folk. Kom inte och säg att det är kandidatbrist om ni inte vågar titta utanför boxen, säger Sara Jupiter, rekryteringskonsult, Poolia life science & engineering.
Life Science-sektorn exporterade 2017 varor till ett värde av cirka 95 miljarder kronor och sysselsätter i Sverige cirka 42 000 människor. En viktig bransch inte bara för den slutgiltiga målgruppen: patienterna. Om life science-sektorn ska kunna fortsätta utvecklas i Sverige måste företagen få den kompetens de behöver. En lyckad rekrytering är viktig, inte bara för företaget, utan också för landet och den patient som väntar på behandling.
Rätt rekrytering kan vara en fullträff. Fel rekrytering är kostsamt. Men att leta efter en person som redan kan allt som tjänsten innebär är fel tillvägagångssätt.
– Ibland verkar bolagen inte tänka på vad en person kan och ska utvecklas till utan bara stirra sig blinda på vad personer har gjort innan, och detta ska helst vara just de erfarenheten man söker, säger Björn Ursing, Swedenbio.
Detta är något Sara Jupiter håller med om och som är viktigt att bolagen tänker på om de ska få motiverade kandidater.
– Om något saknas kan det snarare vara en fördel. Den som byter jobb vill antagligen inte ha exakt samma tjänst som tidigare utan ha möjlighet att lära sig något nytt och få chansen att utvecklas. Här gäller det att de som söker kandidater lyckas se aningen bortom bilden av tjänsten som ska tillsättas och istället se vilka möjligheter en person har att utvecklas.
I takt med att konkurrensen ökar såväl nationellt som globalt är tillgången på kompetens den absolut viktigaste framgångsfaktorn, och att en rekrytering blir lyckad är mycket viktigt. Inte minst för mindre bolag som inte har samma utrymme för misstag och därför inte har samma riskbenägenhet. Men kompetensen finns, det gäller att hitta rätt person till rätt tjänst och att få duktiga förmågor att stanna i Sverige.
– Vi måste bli bättre på att fånga upp utländska studenter som gör sin master här. Se till att de matchas mot bra jobb och inte åker hem med sin kunskap, säger Maria Karlgren, lektor Uppsala universitet.
Men Sara Jupiter menar att hon kan se en viss skepcism hos bolagen när kandidater som inte pratat svenska presenteras. Något hon menar inte borde vara ett problem eftersom koncernspårket inte sällan är engelska och branschen generellt är engelskspråkig. Mer förståelse för hur det är att vara ny i ett land skulle underlätta menar Björn Ursing, programdirektör Swedenbio.
– Tidigare var det nästan självklart att man skulle göra en postdoc utomlands men så är det inte idag. Det var en mycket lärorik period, inte minst om hur det är att vara ny i ett land. Jag tycker att vi skulle ställa större krav på utlandspostdoc igen för då skulle vi automatiskt få en större öppenhet mot och förståelse för de som kommer nya till ett land.
För att fortsätta kunna rekrytera rätt chefer och medarbetare till branschen behövs även sätt att underlätta för människor att förflytta sig mellan industri och akademi. Många vågar inte ta steget till industrin i rädsla att bränna sina skepp och hamna på efterkälken inom akademin.
– Vi måste hitta vägar för utbyte åt båda hållen. Jag tror på att avmystifiera sidorna gentemot varandra. Det är alls vår uppgift i branschen, menar Dag Larsson, Lif.
Men att det av vissa upplevs som brist på kandidater behöver inte vara av ondo. Sara Jupiter menar istället att detta kan vara en chans för alla att hitta nya lösningar som i sin tur kommer att berika branschen.
