Överraskande cellstruktur upptäckt
Strukturen är en ny typ av de proteinkomplex cellen använder för att fästa till sin omgivning, och visar sig ha en viktig funktion för celldelning. Studien publiceras i tidskriften Nature Cell Biology.
Celler i en vävnad omges av en nätliknande struktur som kallas extracellulärmatrix.
Cellen fäster till den med receptormolekyler på cellytan. Receptormolekylerna styr i sin tur uppbyggnaden av stora proteinkomplex inuti cellen.
Dessa så kallade adhesionskomplex förbinder utsidan med insidan. De signalerar också in till cellen hur omgivningen ser ut, vilket påverkar cellens egenskaper och beteenden.
KI-forskarna har upptäckt en ny typ av adhesionskomplex, med en annorlunda molekylär sammansättning. Upptäckten är gjord i samarbete med forskare i Storbritannien.
"Det är väldigt överraskande att det år 2018 skulle finnas en ny cellstruktur kvar att upptäcka. Att det finns den här typen av adhesionskomplex har gått oss förbi tidigare", säger Staffan Strömblad, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, som lett studien i ett pressmeddelande.
De nya adhesionskomplexen besvarar en hittills obesvarad fråga – hur kan cellen förbli fästad till matrix under celldelningen. De tidigare kända fästkomplexen löses nämligen upp vid celldelning för att cellen ska kunna dela sig. Men så fungerar inte den nya typen.
I studien visar forskarna också att de nyupptäckta strukturerna styr förmågan hos dotterceller att sprida ut sig på rätt plats igen efter celldelning. Denna minnesfunktion stördes när forskarna blockerade adhesionskomplexen.
Forskningen är gjord i mänskliga cellinjer, med konfokalmikroskopi och masspektrometri som huvudsakliga tekniker. Nu behövs det vidare forskning, bland annat för att undersöka de nya adhesionskomplexen i levande organismer.
"Vi tror att de har många andra funktioner än vid celldelning, men det återstår att ta reda på", säger Staffan Strömblad.
Forskarna kallar den nyupptäckta cellstrukturen för retikulära (nätformiga) adhesioner, eftersom den har en nätliknande form.
Länk till abstract