I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet följt utvecklingen av allergier hos barn som inte vaccineras enligt rekommendationerna och jämfört med barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet. Studien publiceras i den nya open access-tidskriften EClinicalMedicine som ges ut av The Lancet.

– Även om Sverige har en hög vaccinationstäckning finns det föräldrar som känner en tveksamhet kring barnvaccinationsprogrammet, som grundar sig på en rädsla för att vaccinationerna gör barn sjuka. Vår studie är viktig eftersom den inte ger stöd för att den ökning av allergier som ses hos barn och unga har samband med vaccinering, säger Johan Alm, överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS), som lett studien.

Eftersom de flesta barn är vaccinerade enligt det nationella vaccinationsprogrammet har det varit svårt att studera om det finns en koppling mellan vaccinering och allergier hos barn och ungdomar. Den aktuella forskningen har genomförts i samarbete med Vidarkliniken i Järna som möjliggjort tillgång till en relativt stor grupp barn som inte vaccinerats enligt rekommendationen.

Tidigare forskning har visat att barn med antroposofisk livsstil i lägre utsträckning utvecklar allergier, men orsaken till detta är okänd. Livsstilen karakteriseras bland annat av fler hemförlossningar, längre amningsperioder, biodynamiska/ekologiska produkter med mycket vegetarisk kost och en restriktiv användning av vissa läkemedel. Barn i dessa familjer får dessutom ofta ett mer individuellt vaccinationsprogram och vissa vaccineras inte alls.

I den aktuella studien har man följt barn i familjer med antroposofisk livsstil och jämfört med barn i familjer med mer konventionell livsstil som vanligtvis följer det nationella vaccinationsprogrammet. Dessutom inkluderades en tredje grupp barn från familjer med delvis antroposofisk livsstil. Sammanlagt 466 barn följdes från födseln till fem års ålder, med detaljerad information om givna vaccinationer och riskfaktorer för allergi. Vid sex månader, ett, två och fem års ålder togs blodprover där förekomst av allergiantikroppar mot vanliga födoämnen och luftburna allergen analyserades.

En koppling sågs mellan låg grad av vaccinering och låg allergirisk, särskilt under det första levnadsåret, även efter att forskarna i den statistiska analysen tagit hänsyn till socioekonomisk status och kända riskfaktorer för allergier. Men när de även tog hänsyn till de skillnader som beror på en antroposofisk livsstil försvann sambandet mellan vaccinering och allergirisk. Allergirisken hos 54 barn som vid fem års ålder fortfarande var helt ovaccinerade skilde sig då inte längre åt vid jämförelse med barn som följt det nationella vaccinationsprogrammet.

– Vår slutsats är att det måste vara något annat i den antroposofiska livsstilen som gör att dessa barn inte utvecklar allergier i lika hög utsträckning. Vilka dessa faktorer är vet vi inte än, men det är något vi fortsätter att undersöka närmare, säger Johan Alm