Forskare kritiska till Biomedicum
Av Hanna Brodda
Strax efter ett möte om biobanker och registerforskning med EU-organet EIT Health, möter Jan P Andersson, direktör för forskning och innovation för Stockholms läns landsting och forskare i infektionssjukdomar, de båda forskarna forskarna Sten Grillner vid KI och besökande Torsten Wiesel ute i Biomedcums stora ljushall.
Stämningen var lättsam, men kritiken allvarlig.
– Nu går hela anslaget från forskningsrådet, till hyra. För oss som hade fungerande lokaler känns det väldigt onödigt och det är klart att forskningen blir lidande, säger Sten Grillner, professor i neurofysiologi.
Biomedicum drivs av statliga fastighetsbolaget Akademiska hus, som enligt riksdagens uppdrag ska bedriva verksamhet “på affärsmässiga grunder och generera marknadsmässig avkastning”. Omsättning låg i fjol på 6,5 miljarder och vinsten gå tillbaka till den statliga kassan.
Berg Arkitektkontor och arkitektfirman C.F. Møller har ritat byggnaden som har fått 80 000 kvadratmeter öppna kontor och laboratorier. Ytterligare 3000 kvadratmeter av loftgångar, trappor och balkonger, som har ersatt motsvarande utrymme av sju våningar med en enorm ljushall. Medvetet gjort i samma stil som Aula Medica bredvid och Nya Karolinska sjukhuset Solna på andra sidan gatan.
– Meningen är att vi ska träffas och prata, utbyta idéer och bedriva forskning på ett helt nytt sätt. Allt är byggt för det, trapporna är breda, här är plats för möten, förklarar Jan P. Andersson och slår ut med handen mot ett golv med rader av stolar.
Anderssons invändning mot kritiken bevisas direkt, under det spontana mötet som fortsätter, där fler klagomål framförs.
Även Torsten Wiesel, 94 år, på besök i Stockholm, uttrycker skeptisism. Han var under tio års tid chef för neurobiologiska institutionen på Harvards universitet och flyttade sedan till Rockefeller-universitetet i New York, där han fortfarande är verksam, tidigare som president. Wiesel fick nobelpriset i fysiologi eller medicin 1981 för sina upptäckter om hur hjärnan bearbetar synintryck. I det spontana möte som uppstått i ljushallen, fortsätter Wiesel kritisera det nya forskningshuset och dess interiör:
– Dyrt men nog inte en idealisk miljö för original forskning, vilket är nödvändigt för att vid KI skapa vetenskapare av internationell klass, säger Torsten Wiesel. Utomordentlig forskning har dock mindre att göra med lokalerna, det är resurserna till forskning och kvalitativa valet av begåvade forskare, vilket är avgörande. Urvalet av studenter och forskare verkar inte heller vara optimalt, vilket är kritiskt för framtida forskning vid KI.
Vid Rockefeller väljs med stor omsorg de mest lämpliga studenterna för graduate forskning med konkurrens från universitet som Harvard, Stanford och andra ledande forsknings centers. Omkring 500 students söker för 30 platser och en admission committee av erfarna professorer väljer ut de mest meriterade och begåvade kandidaterna, förklarar Wiesel.
– Varje år kommer en fantastisk grupp av studenter, ungefär hälften från andra länder.
Den nya byggnaden ska borga för excellent forskning med målet att förbättra och förlänga liv, men också status och de fördelar som följer med internationell uppmärksamhet..
– Tidigare rektorn Anders Hamsten hade det uttryckliga uppdraget att skapa fler nobelpristagare, det lyckades han inte med och det kommer inte ändras, om inte något radikalt förändras i rekrytering och fördelning av resurser, fyller Sten Grillner i, som själv var medlem av Nobelkommittén fram till 1997.
Andersson fortsätter att försvara de val kring byggnationerna kring Hagastaden som gjorts av Karolinska Institutet och Sveriges riksdag.
– Ni vet ju hur det ser ut i Sverige, det är olika budgetar. Det är inte så att pengarna till det här bygget hade kunnat gå till forskningen istället. Det här är andra pengar. Den här satsningen ska ge andra möjligheter, som samarbeten med industrin. förklarar Andersson.
Wiesels universitet Rockefeller har cirka 1000 studenter per år, men har ändå haft 27 arbetande nobelpristagare genom åren. Karolinska Institutet producerar ca 400 doktorsexaminavarje år och har haft fem forskare som belönats med Nobels utmärkelse i fysiologi eller medicin.
_______________________________________________
Hyresökning med 28 procent
Den nya hyran betalas enligt en ny modell. Tidigare kostade alla lokaler 3 800 kronor per kvadratmeter. Nu kostar laboratorier 4 800 kronor per kvadratmeter, och kontoren 3 700 kronor. Labbytorna blir därmed 28 procent högre.
De gamla lokalerna på campus kommer att finnas kvar och hyras ut till företag.
Akademiska Hus äger flera av universiteten och högskolorna i Sverige på sammanlagt 3,3 miljoner uthyrningsbara kvadratmeter.