Grönare kemi viktig i jätteutlysning
Mistra annonserade i slutet av oktober sin största utlysning hittills och inom grön kemi, men huvudmålsättningen är att minska exponeringen för farliga kemikalier.
Det förklarar Christopher Folkeson Welch, programansvarig på forskningsstiftelsen Mistra.
– Att använda grönare kemi i designfasen är ett sätt att försöka nå målsättningen och grön kemi är en del av programmet.
Exakt hur stor del av de 70 miljonerna sägs inte i utlysningstexten.
– Det är upp till forskarna själva att bestämma, men jag ser att det kan handla en hel del om designfasen och tillverkningsprocessen.
Christopher Folkeson Welch ger som exempel härdplaster: Kan man utveckla kemikalier med samma positiva egenskaper, men utan de negativa? Kan man ta fram plaster för leksaksproduktion som inte kräver problematiska tillsatser?
Mistra vill se konsortier som sökande och som omfattar flera olika angreppssätt:
Organisk/oorganisk syntes, processkemi, livscykelanalys och förhoppningsvis lagstiftning, policyfrågor och tillämpning, m m.
– Vi vill ha konsortier med forskare från flera discipliner som jobbar tillsammans. Det är väldigt viktigt att de utvecklar ett gemensamt språk, säger Christopher Folkeson Welch.
– Detta är en jätteviktig satsning som kräver insatser från flera områden och ett mångvetenskapligt angreppssätt. Forskarna måste också lyckas att få ihop en sådan miljö vilket definitivt är en del i utmaningen, säger Charlotta Turner, professor i analytisk kemi, Lunds universitet. Hon ser att det behövs en kombination av traditionell ”grön” organisk syntes samt biokatalys.
– Man kan utgå från bioråvara, t ex skog, men det är absolut inte självklart med bioråvara för att ta fram nya molekyler.
– Synteskemisterna är väldigt viktiga. För att kunna säga något om miljöpåverkan/ giftighet måste ett konsortium ha med ekotoxikologer. Hållbarhetsperspektivet kräver livscykelanalyser. Ska projekt gå hela vägen till tillverkning med nya processer och råvaror måste processtänkandet liksom affärskunskaperna, för ekonomisk hållbarhet, finnas med.
– Det kan bli svårt att uppnå precis allt i ett och samma program och problematiskt att få med alla aspekter i en och samma miljö. Ofta uppstår kommunikationsproblem. Man har olika metodik och tänker annorlunda.
– Vi har å ena sidan de med ett mer biologiskt, miljövetenskapligt perspektiv, som är bra på att mäta och kartlägga sådant som giftighet och föroreningar. Å andra sidan har vi de tekniska uppfinningarna som kan lösa problem. Den tekniska och den biologiska falangen går inte alltid hand i hand. Det är också en utmaning.
– Nu blir det spännande att se vilka konstellationer som kan bildas i vårt avlånga land, om universiteten vill/kan samverka, vad som blir bäst, säger Charlotta Turner.
Intressen finns inom universiteten, RISE och naturligtvis hos företagen bl a i branschor- ganisationen IKEMs medlemsföretag.
– Det är väldigt viktigt att man inte bara vaktar de egna reviren, säger Charlotta Turner.
En annan fråga är vem i ett konsortium som ska vara mest drivande och vilket som då blir det mest drivande området/fältet. Vari ligger kärnan, tyngdpunkten, och vem tar rodret.
– Det blir spännande att se om det blir klassisk synteskemi eller bioraffinaderiområdet eller om det blir ekotoxikologerna som tar rodret, säger Charlotta Turner.
Hon hoppas kunna delta som medsökande i ett konsortium. Hennes område, analytisk kemi, tror hon kommer att vara väldigt viktigt.
– Det är ett av de få kemiämnena som har en holistisk syn. Vi kommer in överallt. Hur ser råvaran ut, vad händer i processer, och hur ser slutprodukten ut?
– Jag peppar mina kollegor i Lund nu. Vi får se vad som händer.
Tidigare har det funnits planer på att starta ett svenskt nätverk för grön kemi.
– Utlysningen kanske kan ge den knuff som behövs för att få igång ett sådant nätverk. Vi (Ola Wendt och Josef Samec) ordnade ett seminarium på temat i serien Trends in Organic Chemistry som var väldigt uppskattat. Det finns definitivt ett stort intresse; det gäller att hitta tiden.
– Det lilla jobbet nu är att samla ihop sökande inom akademin.
Det stora jobbet är att få med industrin och att säkra medfinansieringen, som är rätt omfattande. Det gäller att få ihop alla delarna och hitta en proffsig koordinator med erfarenhet av att styra stora, komplexa projekt.
– När det gäller företagen vill man inte att utspädningseffekten blir för stor. Det finns inte så många relevanta ke- miföretag i Sverige. Så de bör inte vara med överallt utan bara där de tror att det ger bäst utfall.
Text Boel Jönsson
Artikeln tidigare publicerad i Kemivärlden Biotech Kemisk Tidskrift
Fotograf: Kennet Ruona