Upptäckt av pytteliten organism gav pris
Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund. Ämnesområdena, som växlar varje år, är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit. Prisets områden är valda för att komplettera Nobelpriset.
Årets pris går till Sallie W. Chisholm, Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, USA ”för upptäckten och banbrytande studier av jordens vanligaste fotosyntetiserande organism, Prochlorococcus”.
Världshavens mikroorganismer utför en stor del av all fotosyntes på jorden. I detta myller av tusentals olika arter finns en med en märklig särställning: cyanobakterien Prochlorococcus. Den är jordens minsta och vanligaste fotosyntetiserande organism. Den är runt en halv mikrometer i diameter och det kan finnas 100 miljoner av den i en enda liter vatten.
Sallie Chisholm och hennes forskarkollegor upptäckte Prochlorococcus vid expeditioner i Atlanten och Stilla havet under 1980-talets andra hälft. Gruppen hade fått idén att använda en flödescytometer – ett instrument som dittills mestadels använts inom medicinsk forskning – för att studera mikroorganismer i havsvatten.
I resultaten från instrumentet återkom en svag signal som först tolkades som brus. Vidare efterforskningar visade dock att signalen kom från något levande – en extremt liten fotosyntetiserande bakterie. Upptäckten publicerades 1988, men det dröjde till 1992 innan Prochlorococcus fick sitt namn.
Sallie Chisholm har ägnat en stor del av sitt forskarliv åt att studera Prochlorococcus. Bakterien finns i alla hav och är den dominerande fotosyntetiserande organismen i alla näringsfattiga, relativt varma vatten. Dessa utgör en stor del av jordens yta, vilket gör att den globala förekomsten av bakterien blir uppskattningsvis 3*10 27 (3 000 000 000 000 000 000 000 000 000) individer.
Genetiska studier visar att Prochlorococcus har ovanligt få gener – och samtidigt väldigt många. En individ kan ha ned till 1 700 gener, vilket är den minsta arvsmassan bland alla kända fotosyntetiserande organismer. Olika populationer skiljer sig dock mycket åt, och totalt beräknas runt 80 000 olika gener förekomma inom arten – runt fyra gånger fler än vad människan har. Något tusental av generna återfinns hos alla individer.
Prochlorococcus är intressant i sig men kan också ge oss en bättre bild av de verkligt stora skeendena i livets utveckling på jorden. Som släkting till de organismer som började förse atmosfären med syre för ett par miljarder år sedan kan den hjälpa oss att förstå detta avgörande skede. Prochlorococcus är också ytterst relevant för vår förståelse av hur haven kommer att förändras i framtiden på grund av pågående klimatförändringar.
Prisutdelningen kommer att hållas i Universitetsaulan, Lunds universitet den 15 maj 2019. Prissumman är 6 miljoner svenska kronor.